Riga
| Riga | |||
Vapen & Flagga
| |||
| Land | Lettland | ||
|---|---|---|---|
| Folkmängd | 731 672 | ||
| Riktnummer | Saknas | ||
Karta
| |||
| Officiell webbplats | |||
Riga [1] är Lettlands huvudstad. Riga marknadsför sig gärna som City of Art Noveau, det vill säga jugendstilens huvudstad. Det vackra och välbevarade stadscentrat, Vecrīga, är sedan 1997 ett världsarv. Riga har bland annat också status som frihamn, vilket gör att många företag valt att etablera sig här för handel med det forna östblocket.
Att ta med sig från Riga[Redigera]
Riga är känt för många saker, men en bra souvenir att ta med hem är till exempel en flaska Riga Balsam, en bitter liknande Jägermeister, Gammeldansk och Underberg. Den smyckeintresserade kan här hitta fina arbeten i bärnsten – men se upp, för det kan vara en billig plastkopia.
Fakta om Riga[Redigera]
Lettland är, sin ålder till trots, ett mycket ungt land som självständig stat. Under lång tid har landet varit styrt eller ockuperat av andra länder. Just denna självständighet är mycket viktig för letterna och man har en stark nationalkänsla. Staden Riga har alltid haft en strategisk betydelse.
Historik[Redigera]
Riga har sannolikt varit en boplats sedan ca 2000–2500 f. Kr. Många olika folkslag och länder har under århundradena fört krig eller på andra sätt försökt ta kontrollen över området. Den tyske biskopen Albert av Riga grundade staden 1201 och sjöfarten i Östersjön och på floden Daugava var redan från början en livsnerv. Härifrån erövrade han med hjälp av den av honom grundade Svärdsriddarorden allt större områden runt biskopsfästet. 1282 kom staden med i Hansan och under 1300-talet bildades tre skrån: Lilla gillet, Stora gillet och Svarthuvudenas gille. Det sistnämnda var de utländska köpmännens organisation.
Staden och området runt Riga styrdes av den mycket mäktiga Tyska Orden fram till 1500-talet. Då Tyska Ordens inflytande minskade ökade det polsk-litauiska inflytandet och 1629 blev landet svenskt (med undantag för den dåtida regionen Kurland). Efter slaget vid Poltava år 1709 blev regionen Livland rysk. 1721 blev Riga huvudstad i det så kallade ryska livländska guvernementet. Den alltid lika viktiga hamnen byggdes ut ytterligare under 1800-talet och samtidigt bidrog det ständigt ökande välståndet till att staden växte och omskapades efter fransk modell med breda boulevarder och stora stenhuskvarter.
Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland. Man blev eget land den 11 augusti 1920. Detta varade inte länge, utan då andra världskriget brutit ut blev landet införlivat med Sovjetunionen den 17 juni 1940. Perioden 1941–1944 var landet ockuperat av Tyskland, och från 1944 till 1991 åter ryskt. Under efterkrigstiden utgjorde Riga centrum för Sovjetunionens elektrotekniska industri: här tillverkades bland annat kameror, radioapparater, tvättmaskiner, etc. Allt detta är numer borta eftersom de hårt slitna industrierna och produkternas låga kvalitet försvann i och med Sovjetunionens sönderfall.
Den 21 augusti 1991 utropade Lettland återigen självständighet, och erkändes av det sönderfallande Sovjetunionen 6 september 1991. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i EU.
Lokalbefolkningen[Redigera]
Lokalbefolkningen är vänlig men kan verka reserverad. Detta kan bland annat bero på landets historia, men också på att speciellt äldre ofta inte pratar engelska eller andra västerländska språk. Ryska är lika användbart som lettiska då språken har lika många modersmålstalare i Riga, men det ses bland lettiskspråkiga som förtryckarnas språk. Å andra behärskar många ryskspråkiga inte lettiska. Engelska förstås i stor utsträckning bland ungdomar och folk i turistindustrin och även bland en del äldre.
Stadsdelar[Redigera]
|
|
|
|
Att ta sig till Riga[Redigera]
Det sannolikt vanligaste sättet att ta sig till Riga, i alla fall om man utgår från Sverige, är att åka flyg eller båt.
- Air Baltic [2] är ett lettiskt flygbolag som i samarbete med SAS [3] flyger till Riga från Stockholm Arlanda flygplats, Göteborg Landvetter flygplats och Umeå flygplats.
- Ryanair [4] flyger till Riga från Nyköping (Skavsta flygplats).
Rederiet Tallink [5] seglade tidigare Stockholm-Riga. Sedan pandemin rekommenderas istället färjan till Tallinn och därefter bil eller buss. De utgör ett prisvärt alternativ till flyg. Fartygen avgår från Värtahamnen i Stockholm vilket nås med tunnelbana till Gärdet och sedan promenad till hamnen.
Från Rigas hamn finns det ingen lokaltrafik från själva terminalen, dock ligger 500m bort spårvagnshållplatsen Ausekļa iela varifrån linje 5,7 och 9 kör till innerstaden (15 min)
Bussresor till Riga anordnas ibland av olika reseföretag, men vanligast är att man bokar sin resa själv. Vill man åka på en sådan gruppresa söker man lättast på internet eller talar med en resebyrå.
Lettiska järnvägarna, Latvijas dzelzceļš [6], svarar för nationell och internationell järnvägstrafik. Internationell trafik går än så länge endast till Ryssland. Centralstationen ligger i hörnet av Marijas iela och Satekles iela. Information och biljetter fås på järnvägsstationen eller genom att ringa 1181 (+371 723 11 81).
- Norrifrån (från Estland): väg E67 (A1), (E77) A2
- Österifrån (från Ryssland): väg E22 (A6)
- Söderifrån (från Litauen): väg E67 (A7), E77 (A8)
- Västerifrån (från Liepāja): väg A9
För den som kommer med båt går det utmärkt att ta med sig cykeln på båten. Cykling är inte tillåtet på motorvägar och motortrafikleder.
Förflyttning i Riga[Redigera]
Det finns flera olika alternativ att ta sig runt i Riga. Att gå till fots är ett bra sätt att titta närmare på staden, men vill man se mer och på kortare tid finns flera andra alternativ. En enkelresa med lokaltrafiken kostar 70 santīmi (2010). Om man vill åka med lokaltrafiken kan man antingen köpa biljett ombord, på biljettkontor eller i någon kiosk.
Det går att åka såväl vanlig stadsbuss som trådbuss i staden. Trådbussen följer spårvägslinjernas sträckning. Det är något dyrare att köpa biljett ombord på trådbussen. När man går ombord skall man stämpla biljetten med hjälp av den gula maskinen. För vanlig buss behöver man inte köpa biljett eller stämpla den – det finns oftast en konduktör som säljer den biljett man behöver. Om det inte finns någon konduktör köper man biljett av föraren.
Riga har ett omfattande spårvägsnät. Det går att åka såväl vanlig stadsbuss som trådbuss i staden. Trådbussen följer spårvägslinjernas sträckning. Det är något dyrare att köpa biljett ombord. När man går ombord skall man stämpla biljetten med hjälp av den gula maskinen.
Det är inte alltid att rekommendera att ta taxi. Det finns, precis som överallt i världen, mer eller mindre seriösa åkare. Tyvärr är de ganska många i staden och om man inte talar lettiska är det lätt att bli lurad. Prata gärna med hotellpersonal och turistinformationen. De taxiföretag som har avtal med stora hotell och liknande anses mer seriösa än andra.
Det går utmärkt att cykla i Riga, men det är ont om särskilda cykelbanor. För den om är ovan att cykla i en stad med spårväg är det på sin plats med en varning. Spårvägsspår är hala och det är lätt att fastna i dem.
Betalning[Redigera]
Den lettiska valutan heter lats (valutakod LVL), lokalt förkortad ls. 1 lats är 100 santimu.
Det går utmärkt att använda kort på många ställen. Vissa mindre ställen och en del caféer tar inte kort.
Staden är välförsedd med uttagsautomater. Svenska SE-banken är en vanligt förekommande bank i Riga.
Boende[Redigera]
Det finns gott om bra boendemöjligheter i Riga.
- Hotel Bergs, [7], är ett lyxhotell som öppnade 2003 med en mycket bra restaurang. Bland de extravaganser man kan få här finns bland annat en "kuddmeny", det vill säga att man får välja sin egen typ av kudde och som sedan åtföljs av en specialkomponerad skiva med stilla musik. Man kan även shoppa i hotellets lyxiga basar, Bergs Bazaar, som gjorde att hotellet 2005 korades till en av världens tio främsta boutiquehotell. Elizabetes Iela 83/85, tfn 67 77 09 00, e-post: hotelbergs@hotelbergs.lv
- Radisson SAS Daugava Hotel. [8] är ett mellanklasshotell beläget på den södra stranden av floden Daugava, precis vid bron Akmens tilts. Utanpå ser hotellet ut som ett sovjetiskt betongpalats, men det är trots sin tunga exteriör av hög kvalitet, med bra och fräscha rum och restaurang, samt mycket nära till stadskärnan. Det finns ett kasino samt ett träningscenter, swimmingpool och konferensmöjligheter. Kugu iela 24, tfn: 67 06 11 11, e-post: info.riga@radissonsas.com
- Best Western Hotel Mara. http://www.bestwestern.com/] Adress: Kalnciema iela 186 (vid flygplatsen). Tel: +371 67 70 27 18. Detta nya mellanklasshotell är beläget vid Rigas flygplats, ca 7 km från stadskärnan. Hotellet kan hämta och lämna gäster vid flygplatsen efter överenskommelse. Man har egen bar och restaurang samt konferensmöjligheter.
- Argonaut Hostel [9] Argonaut, ägt av australiensare, öppnade det första vandrarhemmet i Vecriga och har fått flera efterföljare. Andra vandrarhem försöker hålla samma standard som Argonaut.
- Barons Hostel [10] Detta är ett lugnt vandrarhem som inte accepterar möhippor eller svensexor på besök. Vandrarhemmet passar den äldre resenären och fungerar också som huvudkontor för den australiensiska handelskammaren i Riga [11] Centralt beläget.
- Elizabeth's Youth Hostel [12] Detta trevliga vandrarhem ligger precis utanför Vecriga, inte långt från järnvägsstationen. Vandrarhemmet erbjuder gratis internetaccess.
- Riga Hostel [13] I Vecriga ligger detta vandrarhem med flerspråkig personal. 62 bäddar. Marstalu iela 12, tfn +371 7 22 45 20.
- Old Town Hostel [14] Detta hotell har inte bara bäddar utan även en trevlig bar som aldrig tycks stänga. Vandrarhemmet är också ett ställe för gästfrihetsutbyte.
- BaltHostel [15] Tvärs över gatan från järnvägsstationen och fem minuters promenad från Vecriga ligger detta vandrarhem med flerspråkig personal. Markela iela 1, tfn +371 7 22 42 58.
- Central Hostel [16] Detta är ett nytt (2006) vandrarhem och B&B. Man har flera dubbelrum och ett fyrbäddsrum.
- Riga City Camping. [17] Centralt belägen campingplats.
Mat och dryck[Redigera]
Riga erbjuder ett gott utbud av mat i alla prisklasser. Snabbmat, i likhet med gatukök, är ovanligt och de stora kedjorna, som McDonalds, är ofta överfulla.
- Restaurang Vincent[18] Öppnades 1994 och har lockat ett stort antal prominenta och krävande gäster sedan dess. 19 Elizabetes, tfn: 6733-2830. E-post: martins.ritins@restorans.vincents.lv
- Restaurang Bufete [19] öppnades 2008 och har lockar gäster från närbelägna arbetsplatser och Tallink-färja. Kajplats nr 659 i Andrejsala, tfn: 2617-7133. E-post: bufete@peldosadarbnica.lv
Att se[Redigera]
Det första man lämpligen gör vid ankomst till Riga är att leta upp ett exemplar av tidningen RigaNow. Den beskriver vad som händer i Riga just nu. RigaNow finns bl.a. tillgänglig på turistinformationen samt på hotell och museer.
Sightseeing[Redigera]
Sightseeing i Riga kan göras till fots, med buss eller med båt.
Med buss[Redigera]
En bra början är en guidad bussrundtur. Rundturen tar ca 1,5 timme och kostar runt 10 LVL. Rundturen är flerspråkig, bland annat på svenska. Det finns flera företag som kör dessa rundturer och de flesta utgår från Teátra iela (Teatergatan), en tvärgata som mynnar mittemot Nationaloperan. Fördelen med en busstur är att det går lätt att bilda sig en uppfattning om vad man vill titta närmare på, särskilt om man har begränsad tid till sitt förfogande. Bussförarnas kunskaper i andra språk än lettiska kan det vara lite si och så med, men det brukar sällan vara några problem.
Företaget Sightseeing.lv [20] tillhandahåller guidade rundturer på svenska till fots och per buss. Tfn: +371 727 19 15. E-post: info@sightseeing.lv
Till fots[Redigera]
En tur runt Gamla stan, Vecriga, tar cirka en halv dag om man bara vill se sig omkring. För den som har mer tid till sitt förfogande går det givetvis att hålla på längre, men det är dumt att inte ta sig utanför Vacriga, eftersom stadens omkringliggande delar bjuder på mycket att se och göra.
Museer[Redigera]
Det finns gott om museer i Riga. De flesta är stängda en eller ett par dagar i veckan, framför allt måndagar. Museerna öppnar ofta runt kl 10.00 och stänger kl 17.00.
- Lettiska krigsmuseet är öppet onsdag–söndag och ligger på Smilšu iela 20. Tfn: 672 237 43.
- Lettiska naturmuseet ligger på Kr. barona iela 4. Tfn: 673 560 25
- Lettlands fotografiska museum har ofta särskilda utställningar. Museet finns på Mārstaļu iela. Tfn: 672 227 13
- Lettiska sportmuseet, Alksnāja iela 9. Tfn: 672 113 65, 672 251 27
- Lettlands järnvägsmuseum ligger på 2/4 Uzvaras bulvard. Tfn: 672 328 49.
- Museet för konst och design är öppet alla dagar utom måndagar. 10/20 Skarņu iela, tfn: 672 222 35.
- Ett konstmuseum finns inrymt i den gamla arsenalen, beläget på Torņa iela 1. Öppet alla dagar utom måndagar. Tfn: 672 136 95.
- Ett flygmuseum ligger på flygplatsområdet. Öppet dagligen, dock ej söndagar. Tfn: 268 627 07.
- Brandmuseet, med utställningar över Lettlands brandbekämpningshistoria, ligger på Hanzas Iela 5. Museet är öppet onsdag–söndag. Tfn: 673 313 34.
- Lettlands historiska museum, Pils laukums 3 (samma byggnad som presidentpalatset), är öppet onsdag-söndag. Tfn: 672 213 57.
- Lattelekoms telemuseum, beläget på Brīvības Iela 33, är öppet alla dagar och det är fritt inträde. Tfn: 670 551 42
- Lettlands arkitekturmuseum [21], Mazā Pils iela 18. Tfn: 672 207 79
- Farmaceutiska museet är beläget på 13/15 Vāgnara iela och är öppet alla dagar utom söndagar och måndagar. Tfn: 672 168 28, 672 130 08
- Etnografiska friluftsmuseet är öppet alla dagar och ligger på Brīvības Iela 440. Tfn: 679 945 15 och 679 945 10.
- Rigas motormuseum har en stor samling av bilar och motorcyklar. Öppet alla dagar. S. Eizenšteina iela, tfn: 670 971 70.
- Rigas porslinsmuseum finns på Kalēju iela 9/11 och är öppet tisdag–söndag.
- Lettiska ockupationsmuseet [22] är beläget i en sovjetbyggd fastighet på Strēlnieku laukums 1. Stängt måndagar, fritt inträde.
- Lettlands nationalmuseum för konst [23], har både tillfälliga och permanenta utställningar. Kr Valdemāra iela 10. Stängt tisdagar. Tfn: 673 250 51.
- Kulturmuseet Dauderi är öppet alla dagar utom tisdagar. Sarkandaugavas 30, tfn: 673 922 29.
- Mentzendorffs hus ligger på Grēcinieku iela 18. Stängt måndagar och tisdagar. Tfn: 672 129 51.
- Museet för utländsk konst [24] är beläget på Pils lauk 3. Stängt måndagar. Tfn: 672 264 67.
- Paul Stradiņš medicinhistoriska museum [25] är beläget på Antonijas iela 1 och är öppet tisdag-lördag samt stängt sista fredagen i månaden. Tfn: 673 342 23.
- Rigas biomuseum ligger på Peitavas iela 10/2, men entrén går via M. Peitavas iela. Tfn: 673 588 78.
- Rigas historiska och navigationstekniska museum är öppet onsdag–söndag och finns på Palasta 4. Tfn: 673 566 76.
- Eduards Smiļğis teatermuseum är öppet alla dagar utom måndagar och tisdagar. Smilğa iela 37/39.
Att göra[Redigera]
En turist behöver aldrig vara sysslolös i Riga. Det finns något för alla smaker, från avancerad shopping till att bara sitta på ett café och titta på människor.
- Bergs Bazaar [26] är en shoppingcenter i lyxhotellet Hotel Bergs på 83/85 Elizabetes Iela. Här finns, förutom exklusiva märkesbutiker, även caféer, restauranger och konstgallerier. Sedan juni 2006 hålls varannan lördag en loppmarknad där man kan fynda bland olika second-handvaror.
Nöjesliv[Redigera]
Arbete[Redigera]
Den som vill söka arbete i Riga måste vara medveten om att språket är en klar barriär och att lönerna är låga eller mycket låga. En servitör kan tjäna ett par lats per timme och en inkastare till en strippklubb ca fem lats per person denne lockar att betala inträde.
Kommunikation[Redigera]
Lettlands mobiltelefonisystem är väl utbyggt.
Det finns tre GSM-operatörer i Lettland:
Det lettiska 3G-nätet byggs ut kontinuerligt av samtliga tre operatörer och i Riga är täckningen utmärkt.
Säkerhet[Redigera]
Riga är fortfarande en fattig stad. Den som går ensam på mörka platser, till exempel i tunnlarna under gatan 13. janvāra iela (13 januarigatan) riskerar onödigt mycket. Kvälls- och nattetid, då nöjesdistriktet i Gamla stan (Vecriga) lever upp, blir man gärna tilltalad av inkastare till de olika strippklubbarna. Om man nu inte är intresserad av detta måste man markera detta tydligt och gå vidare.
Respektera[Redigera]
Det är inte lämpligt att på ett okänsligt sätt referera till Lettlands ockupationshistoria. Landet led svårt under de olika ockupationerna mellan 1940–1991 och politiska diskussioner kan därför vara klart olämpliga.
Inkastarna till de olika strippklubbarna kan förvisso vara påträngande, men det rör sig ofta om studenter som försöker tjäna extra pengar. Det finns alltså ingen anledning att behandla dem illa, även om de kan vara nog så envisa.
Problemlösare[Redigera]
- Sveriges ambassad [30] ligger på Andreja Pumpura iela 8 i ett område som bebyggdes av rika köpmän i slutet av 1800-talet. Sverige fick 1992 köpa huset och trädgården för två svenska öre (!) men renoveringen kom att kosta 32 miljoner kronor. Ambassaden har öppet måndag-fredag 9.00–13.00 och 14.00–17.00. Tfn: 768 66 00. Fax: 768 66 01. E-post: ambassaden.riga@foreign.ministry.se
- I likhet med övriga EU kan räddningstjänst, polis och ambulans tillkallas genom att slå 112, men man kan även nå räddningstjänsten genom att ringa 01, polisen genom att slå 02 och ambulans på 03.
Övrigt[Redigera]