Novgorod

Från Wikivoyage, den fria resehandboken.
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Novgorod
Velikij Novgorod
Kreml och sandstranden i solnedgång, sett söderifrån i fågelperspektiv
Vapen & Flagga
Novgorod - Vapen
Novgorod - Flagga
Land
Region
Karta
Mappa della Russia
Novgorod
Novgorod
Officiell webbplats

Novgorod är Rysslands äldsta stad, vars historia räknas från år 859. Stadens fullständiga namn är numera Velikij Novgorod (Stora Novgorod) för att undvika förväxling med staden Nizjnij Novgorod (Nedre Novgorod), som bytte namn på 1990-talet.

Novgorod är en stad vars betydelse för turister helt bygger på dess centrala roll i Rysslands äldsta historia, med inte så få kopplingar till Sverige. Detta är Holmgård, centrum i landet Gårdarike, enligt de isländska sagorna. Dagens Novgorod har 220 000 invånare, betydande industri och ett omfattande universitet.

Att ta med sig till Novgorod[Redigera]

Vädret i Novgorod är inte annorlunda än i Sverige, kanske något kallare på vintern. Man bör förbereda sitt besök genom att läsa på om svensk och rysk historia, så att man förstår vad man ser. Ganska få personer behärskar engelska. Om man inte själv talar ryska, är det en fördel att ha en tolkande guide med sig.

När invånarna i Novgorod saknar något i sin egen stad, kanske opera eller IKEA, beger de sig till Sankt Petersburg, som ligger bara två timmar bort. Många har även besökt Baltikum, Helsingfors och Stockholm. Men inte så många har varit djupare in i Sverige, bortom Stockholm. Om du umgås med lokalbefolkningen, kan du ta med suvenirer och berättelser från din egen hemtrakt.

Att ta med sig från Novgorod[Redigera]

Det finns två turistbyråer: stadens heter Röda stugan (Krasnaja izba, webbplats) och länets heter Novgorodskaja Rus (webbplats). Båda säljer suvenirer i näverslöjd och liknande. Från Valdaj kommer klockor gjutna i brons. Musiker vill kanske få med sig en lyr-gusli, en rysk cittra.

I turistguider för utlänningar nämns Novgorod som en lämplig avstickare på en dag eller två från Sankt Petersburg. För den historiskt intresserade som inte har lika bråttom finns mycket mer att se och upptäcka. I turistguider för ryssar beskrivs Novgorod som en stad full av historia med rimliga priser. De som inte har råd att resa utomlands och inte vill shoppa i Sankt Petersburg eller Moskva, men sätter värde på historia och kultur, reser till Novgorod. En orsak för svenskar att ta sig hit kan vara de sommarkurser i ryska språket som ordnas gemensamt av Novgorods och Stockholms universitet.

Fakta om Novgorod[Redigera]

Novgorod är beläget två timmar sydost om Sankt Petersburg, på samma breddgrad som Norrköping. Staden är centrum i Novgorods län, med guvernör, länssjukhus och universitet. Länet är till ytan stort som Danmark, men folkmängden är en tiondel. Av länets 600 000 invånare bor en tredjedel i Novgorod. Både klimatet och folktätheten påminner om södra Norrland.

Novgorod är beläget vid norra spetsen av sjön Ilmen, där floden Volchov börjar sitt lopp norrut mot Ladoga, för att via den korta floden Neva genom Sankt Petersburg nå Finska viken och Östersjön. Runt sjön och floden är odlade fält, men längre bort finns barrskog och torvmossar. Länets sydöstra gräns bildas av Valdajhöjderna, en bergsrygg (210 meter över havet) som skiljer Östersjöns avrinningsområde från floden Volga, som mynnar i Kaspiska havet.

Novgorods viktigaste industri är kemiföretaget Akron, som tillverkar konstgödsel för världsmarknaden. Fabriken anlades på 1960-talet och privatiserades på 1990-talet. På 1960-talet anlades också en högskolefilial, som blev grunden till dagens universitet. Novgorods statliga universitet bär namn av Jaroslav den vise, ett tecken på stadens ständiga koppling till historien.

Historik[Redigera]

Tusenårsmonumentet med filharmoniska konsertsalen och Sofia-katedralen i bakgrunden

På vikingarnas färder mellan Skandinavien och Grekland (Östromerska riket med Konstantinopel, dagens Istanbul i Turkiet) fanns två viktiga stationer: Novgorod i norr och Kiev i söder. I ett kloster i Kiev satt i början av 1100-talet munken Nestor och skrev en krönika över förgångna år, där han nämnde Novgorod som landets äldsta stad. Den ska ha funnits redan år 859. Invånarna skickade bud till varjagernas folk efter hövdingen Rurik och bad denne komma och styra över dem. Varjagerna förmodas vara svenskar, väringar, kanske från Värend i Småland, och landet Rus, Ryssland, kan ha fått sitt namn av Roslagen! Rurik åtlydde kallelsen och slog sig år 862 ner vid Novgorod. Sålunda firade Ryssland år 1862 rikets tusenårsdag genom att inviga ett monument i brons, som än i dag står på en central plats i Novgorod och som avbildas på femrubelsedeln. Många ryska kejsare och adelsmän har räknat sig som "Ruriks ättlingar".

Rurikovo Gorodisjtje, sett från floden

Novgorod betyder "ny stad" eller Nyköping. Det finns mycket riktigt en äldre bosättning strax söderut, Rurikovo Gorodisjtje (Wikipedia), eller Ruriks fornborg. Den ligger på en kulle vid floden, omgiven av sankmark, ett utmärkt läge för en fornborg åt seglande folk. Flytten till Novgorod, där stora landsvägen korsar floden, antas ha skett omkring år 1030. Centrum i Novgorod är borgverket, kreml, som bland annat innefattar Sofia-katedralen, uppförd på 1040-talet. Kyrkor med samma namn finns i Kiev och Konstantinopel (Hagia Sofia). Men namnet Rurikovo Gorodisjtje myntades på 1800-talet. På platsen finns i dag en modern minnessten och ruinen av en kyrka som uppfördes på 1340-talet (alltså långt senare än Rurik), renoverades 1797 men raserades av tyskt artilleri 1941.

Novgorod utgjorde under medeltiden centrum för en egen republik med demokratiskt styrelseskick. År 1240 skulle dess furste Alexander ha stridit mot fiender i nordväst ända vid floden Neva, varifrån han fick tillnamnet Nevskij. Den han mötte bör ha varit ingen mindre än Birger jarl, som befann sig i Finland för att staka ut Svearikets östra gräns, årtiondet innan han grundlade Stockholm. Efter ett längre krig avslöts år 1323 freden i Nöteborg (vid sjön Ladoga, dagens Schlüsselburg) mellan Sverige och Novgorod, som reglerade gränsdragningen.

År 1478 lyckades Moskvariket att erövra Novgorod, som därmed för alltid förlorade sin självständighet och status som huvudstad. Ikonmåleriet, som stod högt i Novgorod, flyttade till Moskva. På 1610-talet ryckte svensk trupp under Jakob De la Gardie in i Ryssland och ockuperade Novgorod under sju år. När Sankt Petersburg grundades 1703 och 1712 gjordes till huvudstad, flyttade många funktioner dit och Novgorod har blivit en stad i provinsen.

Under andra världskriget ockuperades Novgorod 1941–1944 av Nazityskland och många byggnader förstördes under återerövringen. Att pussla ihop kyrkornas väggmålningar från fragment ur rasmassorna har blivit en lokal specialitet vid länsmuseet. Återhämtningen efter kriget gick långsamt, men på 1960-talet tillkom den viktiga konstgödselfabriken och den första filialen till en högskola i Leningrad.

Under 1990-talet, när Sovjetmakten föll samman och ersattes av Ryska federationen under Boris Jeltsin, etablerade Novgorod vänortsförbindelse med Örebro. Resultatet blev ganska magert, men kvar finns stadens turistbyrå Röda stugan som anlades vid denna tid. Många gator har bytt namn, till exempel har Lenin-prospekt blivit Stora Moskva-gatan. Två statyer av Lenin står dock ännu kvar (2020).

Lokalbefolkning[Redigera]

Stadsdelar[Redigera]

Novgorods gamla maktcentrum utgörs av borgverket Kreml, vars 1487 meter långa tegelmur har nio torn, tre portar och omsluter Sofia-katedralen, dess klocktorn, gamla biskopsresidenset, filharmoniska konsertsalen, musikakademin och den gamla administrationsbyggnaden som i dag inrymmer länsbibliotek och historiska länsmuseet. Framför museet står monumentet till det tusenåriga Ryssland.

Utanför Kreml finns två stadshalvor som har varit omgärdade av stadsmur och tullportar, på varsin sida om floden. Av stadsmurarna finns jordvallar kvar. Östra stadshalvan kallas handelssidan, eftersom där bodde köpmän. Som turist är det naturligt att först besöka Kreml och sedan ta gångbron över till handelssidan. Där hittar man flera kyrkor i en park som kallas Jaroslavovo Dvorisjtje och en arkad, som markerar var gamla marknaden låg. Dessa marknader under tak är ett mellanting mellan saluhall och turkisk basar, en föregångare till moderna köpcentrum och gallerior. Längs högra stranden löper Alexander Nevskijs kaj, ett fint promenadstråk, på båda sidor om Alexander Nevskijs bro. Precis söder om bron ligger varuhuset Diez, i vars bottenvåning finns ett lätt tillgängligt och prisvärt kafé. Lite längre österut kommer man, vid korsningen med Stora Moskvagatan, till saluhallen Gagarin med många små butiksstånd.

Västra stadshalvan innanför stadsmuren kallas Sofia-sidan, efter katedralen, och betraktades historiskt som finare än handelssidan. I dag hittar man de flesta butikerna på Sofia-sidan. När man åt väster går ut från Kreml, passerar man över vallgraven och genom Kreml-parken innan man når den stora öppna Segerplatsen. Där står fortfarande (2020) en staty av Lenin. Väster om Segerplatsen ligger den pampiga länsstyrelsen byggd i Stalin-stil, gul med vita kolonner. På Segerplatsens södra sida ligger konstmuseet, som före revolutionen var samlingslokal för provinsens adelskap, alltså ett riddarhus. Kreml-parken omgärdas av en ringväg, varifrån andra gator strålar ut i alla riktningar. Åt nordväst går Stora Sanktpeterburgska gatan, med många butiker. Norr om ringvägen och Alexander Nevskijs bro ligger längs flodstranden det halvt förfallna gamla bryggeriet och norr därom dramatiska teatern, en makalöst ful byggnad i brutalistisk arkitektur. Ytterligare norrut det gamla Intourist-hotellet. Arbetet med att renovera kajen och området påbörjades 2019.

Att ta sig till Novgorod[Redigera]


Med flyg

Under Sovjettiden hade Novgorod flygplats, men den är nedlagd. I dag flyger man till Sankt Petersburg (Pulkovo, LED). Därifrån kan man ta en minibuss direkt till Novgorod, eller ge sig in till Petersburg och ta tåget.

Med buss

Bekväma långfärdsbussar saknas. En privat taxifirma kör minibussar (marschrutka) till Sankt Petersburg och flygplasten Pulkovo, som är det billigaste och smidigaste sättet att ta sig till och från Novgorod, men föga bekvämt.


Med tåg

På järnvägen Sankt-Petersburg—Moskva (anlagd 1851) byter man i Tjudovo och följer ett stickspår söderut, som löper parallellt med floden Volchov till Novgorod. I järnvägsnätet hette stationen tidigare Novgorod-na-Volchove men sedan 2019 Velikij Novgorod.

I Novgorod drogs järnvägen (1871) väster om staden. Från stationen leder en allé rakt in mot centrum och Kreml. Sedan dess har en nya västliga stadsdelar, Privokzalnyj (vid stationen) och Zavokzalnyj (bakom stationen), vuxit upp omkring järnvägen.


Med bil

Novgorod ligger vid gamla landsvägen mellan Sankt Petersburg och Moskva. En huvudgata heter Moskovskaja, en annan Peterburgskaja, och däremellan finns en bro över floden. Senare har riksväg M10 dragits ett stycke utanför staden och den nyaste motorvägen M11 (invigd 2019) går ännu lite längre bort.

Det går också att nå Novgorod från Lettland (väg E77 från Riga) via staden Pskov, men på lite mindre landsvägar. Söderifrån, från Vitsebsk i Belarus, åker man E95 norrut mot Velikie Luki och Pskov. Möjligen är det bekvämast att följa E95 från Pskov ända till Luga och därifrån åka österut mot Novgorod.


Förflyttning i Novgorod[Redigera]

Om man väljer ett hotell någorlunda centralt i Novgorod, har man de allra flesta sevärdheterna inom gångavstånd. Staden saknar tunnelbana och spårvagn, men har stadsbussar. Som turist kan man köpa ett kort som ger fria resor under några dygn.

Betalning[Redigera]


Gångbara valutor



Resecheckar



Betalkort



Bankomater


Boende[Redigera]


Lyx



Medel



Budget


Mat och dryck[Redigera]


Lyx



Medel



Budget


Att se[Redigera]

  • Kreml med tusenårsmonumentet, klockstapeln, muren, tornen
  • Sofia-katedralen
  • Historiska museet
  • Konstmuseet
  • Östra sidan (Handelssidan) med gamla marknadens arkader, gångbron, fregatten Flaggman
  • Centrala saluhallen
  • Vitoslavitsy, friluftsmuseum med traditionella ryska träbyggnader
  • Jurijev-klostret

Att göra[Redigera]


Shopping



Aktiviteter


Nöjesliv[Redigera]

Arbete[Redigera]

Kommunikation[Redigera]

Säkerhet[Redigera]

Efter ett tjugotal besök upplever jag V.Novgorod som mycket säker för besökare. Staden har haft långt samarbete med ECAD och Örebro universitet som bör medverkat till lågt missbruk av droger och kriminalitet. Lugnt uteliv. Staden hade (2010) ingen arbetslöshet i princip utan brist på arbetskraft. Bra skolor bland annat en svrnk folkhögskola. Vad som alltid förvånar är att liftning är vanligt. Mest kvinnor som liftar vilket förvånar en svensk

Respektera[Redigera]

Problemlösare[Redigera]

Övrigt[Redigera]


Andra resmål runt Novgorod



Får absolut inte missas