Tchad
| Tchad | |||
Lokalisering  | |||
Vapen & Flagga
| |||
| Huvudstad | N'Djamena | ||
|---|---|---|---|
| Valuta | CFA-franc (XAF) | ||
| Yta | 1 284 000 | ||
| Folkmängd | 9 826 419 | ||
| Riktnummer | +235 | ||
| TLD | .td | ||
| Tidszoner | UTC+1 | ||
Tchad är ett land i Afrika.
Planering innan resan
[Redigera]Svenska UD avråder från alla resor till Tchad på grund av oroligheter och det osäkra läget i landet.
Att ta med sig till Tchad
[Redigera]Att ta med sig från Tchad
[Redigera]Fakta om Tchad
[Redigera]Historik
[Redigera]Genom sitt geografiska läge har Tchad under historien varit en skärningspunkt för handelsvägarna genom Sahara. Kring dessa karavanleder bildades mot slutet av första århundradet f.Kr en rad rivaliserande småstater. I slutet av 1000-talet omvände sig den regerande monarken Kanem till islam. De muslimska rikenas ekonomi byggde till stor del på slavhandel. Slavarna blev tillfångatagna när man stred söderut där byar och städer var svaga och där man inte kunde göra mycket motstånd. Kung Idris Alooma utvidgade sitt rike enormt. Han lät mark förlänas till lojala krigare, han var även en hängiven muslim och bytte traditionell afrikansk rättsskipning mot islamisk. På 1800-talet började Frankrike intressera sig för området. Mot slutet av århundradet tog den sudanesiske erövraren Rabah kontroll över de muslimska rikena och bildade en militärt stark stat, som gjorde motstånd mot fransmännen. Rabah besegrades dock av kolonisterna år 1900. I norr var det fortfarande strider fram till 1930-talet. Efter andra världskriget började invånarna i den franska kolonin Franska Ekvatorialguinea bilda politiska partier. Viktigast blev Tchads progressiva parti (PPT) som inriktade sig på landets bomullsodlare. År 1958 blev Tchad en republik inom det franska samväldet i Afrika. Två år därefter (1960) blev landet självständigt och PPT:s ledare François Tombalbaye blev Tchads förste president. President Tombalbaye, som med tiden blev allt mer diktatorisk, mördades år 1975. Under hot om invasion från Libyen bildades 1979 en samlings- och övergångsregering med Oueddei som president. Inbördeskriget tog dock ny fart, främst mellan Oueddeis styrkor och förband ledda av Habré, som är dagens försvarsminister. Oueddei avgick med stöd från Libyen och segern i sin hand. Under 1982 kunde Habrés styrkor inta huvudstaden Ndjamena och driva ut Oueddei som nu är på flykt. Då satte sig Habré på presidenttronen och hans styrkor fick stöd av Kongo-Kinshasa, USA och Frankrike. Habrés tidigare militäre befälhavare Idriss Déby, som ledde Patriotiska räddningsrörelsen (MPS), bekämpade regimen från baser i Sudan. Habré ska enligt olika källor och uppgifter ha flytt utomlands med en stor del av statskassan. Déby utlovade demokratisering och en ny författning och år 1991 blev det tillåtet att bilda politiska partier. Idag är Idriss Déby president men det är fortfarande mycket strider i landet pga de olika partierna. De politiska partierna krigar om vem som ska med i regeringen, men det är ändå folket som röstar. Regeringen och de enade partierna försöker ständigt att skaffa vapenvila mellan de andra partierna, men de vill fortsätta kriga.
Lokalbefolkningen
[Redigera]Klimat
[Redigera]
Tchad indelas i tre distinkta zoner från savann i söder till Sahara i norr.