Montenegro

Från Wikivoyage, den fria resehandboken.
Europa > Balkan > Montenegro
Hoppa till: navigering, sök


Montenegro
Lokalisering
Montenegro - Lokalisering
Vapen & Flagga
Montenegro - Vapen
Montenegro - Flagga
Huvudstad
Regering
Valuta
Yta
Folkmängd
Språk
Religioner
Riktnummer
TLD
Tidszon
Webbplats

Montenegro [1] är ett land i Europa.

Planering före resan[Redigera]


Att ta med sig till Montenegro[Redigera]


Att ta med sig från Montenegro[Redigera]


Fakta om Montenegro[Redigera]


Historik[Redigera]

I mitten av 1000-talet fick flera serbiska riken självständighet från Bysantinska riket; området som skulle bli Montenegro blev då en del av serbiska furstendömet Duklja. År 1186 införlivades Duklja som en provins i det serbiska kungadömet av storfursten Stefan Nemanja. En senmedeltida föregångare till dagens Montenegro var det serbiska furstendömet Zeta, som blev självständigt från Serbien 1371, även om det redan sedan 1356 hade haft visst självstyre under furst Balša I. Området erövrades av Osmanska riket] år 1496. Den serbiska befolkningen i området Zeta fortsatte dock att strida mot de osmanska ockupanterna och lyckades under flera perioder hålla området självständigt, mycket tack de svårtillgängliga terrängen.

En av de egentliga grundläggarna av Montenegro var den serbiska biskopen Danilo Petrović-Njegoš (1697-1735), som avskaffade den folkliga valrätten, så att varje vladika (prins-biskop) själv fick utse sin efterträdare. Därefter kom huset Petrović-Njegoš att regera Montenegro fram till 1918 då landet anslöt sig till Serbien. Danilo hade nära förbindelser med Ryssland och på så sätt fick landet sin framtida inriktning. Hans dynasti härskade sedan i Montenegro fram till landets utplånande som självständig stat 1918 efter första världskriget.

Bland härskarna märks Peter I av Montenegro, som var regerande biskop 1781-1830 samt dennes brorson Peter II av Montenegro (1813-1851; regerande biskop 1830-1851). Peter II efterträddes av sin brorson Danilo I (född 1826, furste från 1851). Under hans regeringstid genomfördes såväl administrativa som militära reformer. Han avskaffade vladyka-ämbetets andliga karaktär och 1852 antog han titeln knez (furste). Danilo blev dödligt sårad den 12 augusti 1860 av den landsförvisade montenegrinen Todor Kadić och avled påföljande dag. Danilo var sedan 1855 gift med Darinka Kvekić (död 1892) men hade ingen son. Han efterträddes av sin brorson, Nikola I.

Montenegro förklarades självständigt från Osmanska riket vid Berlinkongressen 1878.

Den första konstitutionen skrevs 1905 och 28 augusti 1910 utropades Europas yngsta monarki och Nikola I kröntes till kung. Landet utvidgades med framgång i Balkankrigen 1912 och 1913, då man stred tillsammans med Serbien mot det Osmanska riket. Under första världskriget led man svåra förluster mot den österrikiska armén då man ställt upp på de allierades sida. Den serbiska armén tillsammans med montenegriska enheter drev dock ut österrikarna i slutet av kriget och befriade Montenegro. 1918 anslöt sig Montenegro till det nybildade serbers, kroaters och sloveners kungarike], från 1929 kallat Jugoslavien.

I samband med Jugoslaviens upplösning i början av 1990-talet valde Montenegro (efter en folkomröstning) att stanna kvar i Jugoslavien tillsammans med Serbien. Dessa två republiker bildade det nya landet som hette förbundsrepubliken Jugoslavien. Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Makedonien valde att lämna federationen, vilket ledde till flera krig, främst i Kroatien och Bosnien. Dessa krig brukar i folkmun kallas för de jugoslaviska krigen. Montenegro var tillsammans med Serbien en stridade part. Montenegrinska enheter stred främst i södra Kroatien och Bosnien mot kroatiska förband.

I början av 2000-talet frigjorde sig Montenegro emellertid alltmer från Serbien, och i februari 2003 ersattes federationen Jugoslavien med den lösa statsunionen Serbien och Montenegro. Montenegro tog därefter ytterligare symboliska steg mot ökad självständighet genom införandet av ny flagga och nationaldag 2004. I maj 2006 genomförde Montenegro en folkomröstning för att bryta unionen med Serbien. Självständighetsförespråkarna vann omröstningen med endast några få tusen rösters övervikt. Den 3 juni förklarade sig Montenegro självständigt; den 5 juni förklarade sig Serbien i sin tur självständigt från unionen, som därmed upplöstes, och den 15 juni erkändes Montenegros självständighet av Serbien. Den 28 juni blev Montenegro upptagen som medlem av FN.

Montenegro skrev under EU:s stabiliserings- och associationsavtal den 15 mars 2007 och den 15 december 2008 lämnade landet in en ansökan om medlemskap i EU.

Lokalbefolkningen[Redigera]


Klimat[Redigera]


Högtider[Redigera]


Regioner[Redigera]


Städer[Redigera]


Att ta sig till Montenegro[Redigera]



Med flyg



Med buss



Med tåg

Montenegro har persontågförbindelse endast med Serbien. Resan tar ca 10 timmar från Belgrad till Podgorica. Det finns både natt- och dagtåg.


Med båt



Med bil



Med cykel


Förflyttning i Montenegro[Redigera]



Med flyg



Med buss



Med tåg



Med bil



Med taxi



Med cykel



Med liftning


Betalning[Redigera]



Gångbara valutor



Resecheckar



Betalkort



Bankomater


Boende[Redigera]


Mat och dryck[Redigera]


Att se[Redigera]


Att göra[Redigera]


Kommunikation[Redigera]


Säkerhet[Redigera]


Respektera[Redigera]


Problemlösare[Redigera]


I Sverige



På plats


Övrigt[Redigera]


Får absolut inte missas