Filippinerna

Till Filippinerna tar man sig enklast med reguljärflyg. Inrikesflyg bokas med fördel på Internet, då varje flygbolag har en egen hemsida. Ska man stanna på Filippinerna mer än 21 dagar, krävs visum. Kontakta då filippinska ambassaden. Skulle det visa sig under vistelsen att resan blir längre än 21 dagar, går det att ordna visum på plats. De större turistorterna har Immigration offices, där man kan få hjälp. Det är mycket billigare att skaffa visumet där, men ska man vara på den säkra sidan, bör man ordna visum före avresan. Se över vaccinationerna före resan. Kontakta vårdcentralen för information, för det varierar lite beroende på var på Filippinerna man ska tillbringa sin semester.

Att ta med sig till Filippinerna

Det är tropiskt klimat, vilket innebär värme även under regnperioden. Tunna bomullskläder är att föredra. Det är dock billigt att shoppa på plats, problemet kan vara storlekarna. Det gäller både skor och kläder.

Att ta med sig från Filippinerna

Fakta om Filippinerna

Historik

Den första stora vågen av bosättare i Stilla havet korsade grunda hav och landbroar från fastlandet Asien, började omkring 70 000 f.Kr. Den äldsta platsen hittills i Filippinerna är Tabon Man på Palawan, omkring 45 000 f.Kr. Dessa var Melanesier, förfäder till vissa filippiner, de flesta papuaner och alla aboriginer i Australien. Direkta ättlingar till dessa människor, negritos eller aetas, kan fortfarande hittas i Negros Oriental, norra Luzon och andra områden. Idag bor de mestadels i bergen, efter att ha blivit bortdrivna från de bästa kustområdena av senare invandrare.

Några tusen år f.Kr. följdes de av austronesiska bosättare som färdades samma väg, men den här gången över havet i sina imponerande balangay-båtar. Ordet "barangay" kommer från detta och används i det filippinska politiska systemet. Austronesiska etnolingvistiska gruppen inkluderar malajer, indonesier och polynesier och är spridd så långt som Hawaii, Påskön, Nya Zeeland och Madagaskar. Dess ursprung är en fråga om vetenskaplig kontrovers. En allmänt accepterad teori har dem komma från Taiwan och färdas söderut till Filippinerna. Andra teorier placerar deras ursprung i södra Kina, på det asiatiska fastlandet eller i Kinas Liangzhu-kultur.

En stor majoritet av filippinerna idag är av austronesisk härkomst, och lingvister klassificerar alla filippinska språk som medlemmar av austronesisk familj. Men eftersom landet har varit en handelsnation i tusentals år, en koloni i flera hundra år och ett mål för turister och pensionärer i årtionden, inkluderar det ättlingar från många andra etniska grupper. Den största icke-inhemsk minoritetsgruppen är kineser, främst hokkien-talande, vars familjeursprung ligger i södra Fujian-provinsen, och Manilas Chinatown är världens äldsta. Filippinerna har många religioner, de flesta introducerade av olika handlare eller invaderare; de viktigaste är katolsk kristendom och sunni-islam.

Under spansk överhöghet

När upptäckaren Ferdinand Magellan satt sin fot på ön Homonhon år 1521 var han den första europé att nå öarna. Hans besättning bjöds på en fest av de välkomnande öborna, som bar påkostade tatueringar. Magellan var portugis, men det var en spansk expedition han ledde till öarna. Lapu-Lapu, en infödd hövding från Mactan Island, stred mot Magellan; öborna vann och Magellan dödades.

År 1565 anlände en expedition under Miguel López de Legazpi för att hävda landet som en spansk koloni. Kolonin döptes efter kronprins Philip II av Spanien, och de flesta infödda konverterade till katolicismen. Vissa muslimer i söder och olika animistiska bergsstammar motstod dock den spanska erövringen och katolsk omvändelse.

Under den spanska eran förde galeoner stora mängder silver från Acapulco till Manila, och detta hade stor inverkan på handeln i stora delar av Asien. Manila-galeonerna hade kontakt med Mexiko och resten av Amerika. Mayas och azteker bosatte sig i Filippinerna och introducerade sina kulturer, som omfamnades av filippinerna. Filippinerna påverkades kraftigt av Mexiko och Spanien, och ögruppen blev hispaniserad. Filippiner och andra asiater använde Manila-galeonerna för att migrera till Väst.

Den längsta revolten mot den spanska kolonisationen leddes av Francisco Dagohoy på Bohol och pågick i 85 år under perioden 1744-1829. Det fanns flera andra revolter; se Philippine Revolution för en, och Mindanao#Understand för motståndet från muslimer i söder. Under spansk överhöghet försökte även europeiska makter som nederländarna, portugiserna och britterna kolonisera landet; ingen lyckades.

Filippinerna förblev en spansk koloni i över 300 år fram till 1899 när det avträddes av Spanien till USA efter den spansk-amerikanska kriget.

Amerikansk och japansk ockupation

Filippinerna förklarade sig självständiga år 1898 och motstod den amerikanska ockupationen i sju långa, brutala år tills övergivandet fullbordade ockupationen av Filippinerna.

Kriget var mycket kontroversiellt i USA, och kända författare uttalade sig på båda sidor. Rudyard Kipling, en engelsman född i Indien och starkt för imperiet, uppmanade Amerika att "ta på sig den vita mannens börda", medan Mark Twain skrev att "Förenta staterna betalade det fattiga och klena Spanien 20 000 000 dollar för Filippinerna. Det var bara en fråga om att detta land köpte sig in i hög samhällsklass ... som en amerikansk arvtagerska som köper en hertig eller en earl. Låter bra, men det är allt."

Den amerikanska närvaron fortsatte fram till andra världskriget när Japan invaderade Filippinerna. Den återvändande amerikanske generalen Douglas McArthur lovade beryktat "Jag ska återvända" och gjorde det senare under kriget. Det finns en monument på Leyte Island där han landade och olika andra ruiner eller monument från kriget runt om i landet; Coron är känt för vrakdykning eftersom den amerikanska flottan sänkte ett antal japanska skepp där år 1944.

Den 4 juli 1946 beviljades Filippinerna självständighet av USA och blev det första landet i Asien som fick självständighet från en kolonialmakten. USA fortsatte att ha en betydande militär närvaro fram till början av 1990-talet, särskilt i Subic Naval Base i Zambales och Clark Air Base i Angeles City. Båda var ganska viktiga under Vietnamkriget.

Efter självständigheten

Fram till 1960-talet ansågs Filippinerna vara det näst mest utvecklade landet i Asien efter Japan. Flera decennier av dåligt styre av den korrupte diktatorn Ferdinand Marcos störtade sedan landet i djup skuld. Fattigdomen blev utbredd och infrastrukturen för utveckling saknades. År 1986 störtade folket makten under People Power-revolutionen och avsatte Marcos-regeringen under så kallad EDSA-revolution. Han ersattes av Corazon Aquino, änkan till mördade oppositionsledaren Benigno "Ninoy" Aquino Jr.

Under slutet av 1900-talet var korruption ett av landets främsta problem. Landet drabbades något av den asiatiska finanskrisen 1997; det ledde till en andra EDSA-revolution som avsatte president Joseph Estrada; vicepresidenten, Gloria Macapagal-Arroyo (dotter till en av de tidigare presidenterna), tog hans plats. Efter hennes mandatperiod slutade år 2010 valdes Benigno Aquino III (kallad "Noynoy" och "Pnoy"), son till Corazon och Benigno Aquino Jr., till president.

I mitten av 2016 valdes en ny president, Rodrigo Duterte. Han hade varit borgmästare i Davao och fått smeknamnet "straffaren" genom att rensa upp i gängkriget som plågade staden på 1990-talet. Kritiker hävdar att han i hög grad gjorde det genom att uppmuntra polis och medborgarvakter att avrätta gängmedlemmar utan rättegång. Under valkampanjen lovade han att bekämpa korruption och droghandeln (särskilt shabu, eller kristallmetamfetamin, som är ett allvarligt problem i landet) och kritiker anklagar honom nu för att använda liknande taktik över hela landet. Västerländska medier uppger att dödstalen är runt 1 000 per månad sedan han blev president, även om siffrorna varken är exakta eller omtvistade. Den 30 september 2016 uttalade Duterte att han skulle vilja efterlikna Hitlers Förintelse genom att utrota 3 miljoner droganvändare och langare i landet, så det är säkert att anta att morden kommer att fortsätta så länge han är i ämbetet. Trots mycket fördömanden från Väst är Duterte populär bland filippinerna, många av vilka är trötta på att behöva hantera droghandlare och våldsbrott dagligen och uppskattar Dutertes ansträngningar att hantera dessa problem. Dessutom har Duterte även investerat betydligt i att förbättra infrastrukturen, vilket har lett till en höjning av levnadsstandarden för många vanliga filippiner. Duterte lämnade ämbetet i slutet av sin mandatperiod år 2022, och efterträddes av sin politiska allierade Bongbong Marcos, son till den tidigare diktatorn Ferdinand Marcos, medan Dutertes dotter Sara Duterte valdes till vicepresident.

Ekonomiskt har saker och ting sakta förbättrats, men Filippinerna är fortfarande i stort sett ett fattigt land. Enligt Filippinernas statistikmyndighet hade 16,6% av filippinerna 2018 inkomst som inte räckte till deras grundläggande mat- och andra behov. Det skulle innebära en månadsinkomst på mindre än ₱10 727 för en familj på fem. 5,2% av filippinerna hade inkomst som inte var tillräcklig för att täcka de grundläggande matbehoven, t.ex. en månadsinkomst på mindre än ₱7 528 för en familj på fem. Dessa siffror hade förbättrats från 23,3% respektive 9,1% sedan 2015.

Tillväxten i Filippinerna är långsam. En av de största exporterna är arbetskraft: ungefär 10% av filippinerna bor utomlands, antingen som invandrare eller som kontraktsarbetare, och remitteringar från dessa människor står för över 10% av nationens BNP.

Lokalbefolkningen

Filippinerna hade ungefär 109 miljoner människor år 2020 och är det näst folkrikaste landet i Sydostasien efter Indonesien samt det åttonde mest befolkade i Asien, före Japan. De flesta bor i områden som Metro Manila, Central Luzon, Calabarzon och Cebu. De flesta bor längs kusterna, och bergsområdena är mindre tätbefolkade.

Filippinerna är ett mångkulturellt folk med över 175 olika etniska grupper och stammar, mestadels uppdelade efter språk och har sina rötter i Austronesien. När det kommer till religion, är de flesta filippinerna kristna, men det finns också betydande muslimska och animistiska minoriteter. Handel, kolonisering och globalisering har även fört med sig invandrade befolkningsgrupper som har bidragit till Filippinernas mångfald. Det finns en betydande mängd filippinare med kinesisk, arabisk, spansk, europeisk och amerikansk bakgrund.

De största etniska grupperna i Filippinerna är Tagalog (24,4%), Visayans (11,4%), Cebuanos (9,9%), Ilocanos (8,8%), Hiligaynon eller Ilonggos (8,4%), Bicolanos (6,8%) och Waray (4%). Resten av befolkningen, 26,3%, tillhör de muslimska filippinska (Moro) etniska grupperna, Kapampangan, Pangasinenses, Ibanag, Ivatan och hundratals andra etniska grupper, inklusive ursprungsbefolkningar och immigranter. Ursprungsbefolkningar som Igorot i Luzon Cordilleras, Mangyan i Mindoro, Lumad i Mindanao och olika Negrito-stammar (Aeta/Ati/Ita) som är spridda över ögruppen utgör ungefär 3% av befolkningen.

Invandrare utgör cirka 1-2% av Filippinernas befolkning, med de största gruppen vara de filippinska kineserna (~2 miljoner). De flesta kinesiska invandrare kommer från Fujian, även om det har funnits kinesisk migration både före och under kolonialtiden. Trots att de har behållit sin egen identitet har de flesta filippinska kineser assimilerats in i den filippinska kulturen, gift sig med filippinare och lett framgångsrika företag. Andra stora invandrargrupper inkluderar koreaner, japaner, amerikaner, indier, britter, kanadensare, spanjorer, tyskar, judar och araber. De bor främst i de större städerna och har varierande grad av assimilation. De kan vara entreprenörer, studenter, pensionärer, invandrare eller utländska makar till filippinska medborgare.

Klimat

Klimatet på Filippinerna är subtropiskt och man har därför häftiga regn halva året och torrperiod andra halvan. Regnperioden börjar i slutet av maj och slutar november, sedan är det torrperiod från december till början av maj. Men självklart är det inte så att det klockan 12.00 den 25 maj börjar regna och att det sedan inte slutar förrän den 30 november. Bara för att det är regnperiod, regnar det inte riktigt hela tiden. Det kan vara uppehåll flera dagar, likaså händer det att det regnar även under torrperioden.

Högtider

Filippinerna är ett mångkulturellt land med kristna, muslimska och buddhistiska helgdagar, förutom sekulära helger. Året välkomnas med Nyårsdagen den 1 januari. Eftersom landet är främst katolskt firas traditionella katolska helger som Skärtorsdagen (Huwebes Santo), Långfredagen (Biyernes Santo eller Mahal na Araw) och Påskdagen (Araw ng Pagkabuhay) under Heliga Veckan (Semana Santa). Under Araw ng Kagitingan (Dagens ära) återskapar scouter Bataan Death March vartannat år till minne av denna dag som också kallas Bataan Day; de marscherar så långt som 102 km, och Bataan Death March var en del av Slaget om Bataan som också ingick i Slaget om Filippinerna. Bataan Death March var en 102 km lång marsch, och de som deltog i denna marsch blev tillfångatagna, torterade och mördade. Alla helgons dag (Undas) är den 1 november och Alla själars dag den 2 november. För att hedra den filippinska muslimska gemenskapen är den islamiska högtiden Eid-Al-Fitr (Hari Raya Puasa), som hålls efter den heliga fastemånaden Ramadan, också en nationell helgdag. Datumet för denna dag ändras varje år eftersom den följer den islamiska månkalendern. Kinesiska nyåret firas också av den kinesiska gemenskapen, men datumen varierar enligt den kinesiska månkalendern. Sekulära helger inkluderar Arbetsdagen (1 maj) och Självständighetsdagen (12 juni). Den sista måndagen i augusti utropas till National Heroes Day. Vissa helger hedrar också nationella hjältar som Jose Rizal (31 december) och Andres Bonifacio (30 november) samt Ninoy Aquino (21 augusti). Julen firas överallt den 25 december.

De största högsäsongerna är Heliga Veckan (Semana Santa, Mahal na Araw eller påsklov), den tre dagar långa perioden inklusive Alla helgons dag (Undas, även en terminslovetid för de flesta skolor) samt jul och nyår. Under dessa perioder tar landet en veckas paus för att lokalbefolkningen ska åka hem till provinserna. Det är de tiderna då Metro Manila och andra storstäder inte har trafikstockningar, men trängseln flyttar sig till provinserna, med köer som sträcker sig flera kilometer på motorvägarna och svårigheter att hitta flyg, bussar eller båtar. Trots det är Heliga Veckan och julperioden också högsäsong för strandbesök, och höglänta städer som Baguio och Tagaytay får flest besökare under dessa perioder.

Datum

Nyårsdagen (Bagong Taon): 1 januari
Kinesiska nyåret: varierar beroende på den kinesiska månkalendern
Skärtorsdagen (Huwebes Santo): varierar
Långfredagen (Biyernes Santo): varierar
Påskdagen (Araw ng Pagkabuhay): varierar
Hjältarnas dag (Araw ng Kagitingan, Bataan Day, eller Day of Valor): 9 april
Arbetarnas dag (Araw ng mga Manggagawa, Mayo Uno): 1 maj
Självständighetsdagen (Araw ng Kasarinlan, vanligtvis Araw ng Kalayaan): 12 juni
Ninoy Aquino-dagen: 21 augusti
Nationalhjältarnas dag (Araw ng mga Bayani): sista måndagen i augusti
Alla helgons dag (Undas, Todos los Santos, Araw ng mga Patay): 1 november
Eid al-Fitr (Hari Raya Puasa): varierar beroende på den islamiska månkalendern
Eid al-Adha: varierar beroende på den islamiska månkalendern
Bonifacio-dagen: 30 november
Jungfru Marie Obefläckade Avlelses fest: 8 december
Julafton: 24 december
Juldagen (Pasko): 25 december
Rizal-dagen: 30 december
Nyårsafton: 31 december

Regioner

Filippinerna är uppdelat i 18 regioner (varav en autonom) och 82 provinser, som i sin tur är indelade i 146 städer, 1 488 kommuner, och 42 036 så kallade barangay (en sorts mindre distrikt, ofta på landsbygden).

Regionerna och deras residenshuvudstäder är följande:

Region	Beteckning	Regionhuvudstad
Ilocos Region	Region I	San Fernando (i provinsen La Union)
Cagayan Valley	Region II	Tuguegarao
Central Luzon	Region III	San Fernando (i provinsen Pampanga)
CALABARZON	Region IV-A	Calamba
MIMAROPA	Region IV-B	Calapan
Bicol Region	Region V	Legazpi
Västra Visayas	Region VI	Iloilo
Centrala Visayas	Region VII	Cebu
Östra Visayas	Region VIII	Tacloban
Zamboangahalvön	Region IX	Zamboanga
Norra Mindanao	Region X	Cagayan de Oro
Davaoregionen	Region XI	Davao
SOCCSKSARGEN	Region XII	Koronadal
Caraga	Region XIII	Butuan
Autonoma regionen Muslimska Mindanao	ARMM	Cotabato
Cordillera Administrative Region	CAR	Baguio
National Capital Region	NCR	Manilla
Negros Island Region	NIR	Bacolod

Städer

Att ta sig till Filippinerna

Med flyg

Filippinerna nås lättast med flyg. Det finns fem stycken olika internationella flygplatser att välja mellan, dessa ligger i Manila, Clark, Cebu, Davao och Laoag. Manila är den överlägset största flygplatsen i Filippinerna och följaktligen är det lättast att hitta flyg hit. Om man skall till södra Filippinerna, är det betydligt trevligare att resa via Singapore och Silk Air från Singapore till Cebu eller Davao.

Det finns även möjlighet att flyga till både Manila och Cebu från Hong Kong.

Flyg till Manila tar ca 3 timmar från Bangkok. Total restid från Stockholm, beroende på bolag, bör variera mellan ca 14 och 18 timmar inkl. mellanlandningar.

Med buss

Med tåg

Med båt

Med bil

Med cykel

Förflyttning i Filippinerna

Det tar ofta lång tid att ta sig mellan olika orter på Filippinerna. Största orsaken till detta är att det ofta krävs många byten mellan taxi, tricycle, båt och buss. Utöver detta är det ibland så att båtar inte lämnar hamnen förrän de är fulla. Alla kommunikationer inom Filippinerna är billiga. Exempel, 4 timmars bussresa från Cebu ca 60 pesos.

Med flyg

Förflyttning mellan öarna görs lättast med inrikesflyg.

Med buss

Med tåg

Med bil

Att köra bil själv i Filippinerna är inget att rekommendera. Trafikreglerna liknar ingenting som vi är vana vid i västvärlden och trafiken kan upplevas som kaotisk. Utländska körkorten gäller dock för 90 dagars resa.

Med taxi

Rekommendationen är att alltid se till att taxichaufförerna slår på taxametern vid start. Många taxichaufförer tar chansen och ta stora överpriser. Ta gärna med sedlar i mindre valörer då du inte kan räkna med att taxichaufförerna har växel.

Med cykel

Med liftning

Att lifta är ett bra sätt att träffa lokalbefolkningen, men är inte att rekommendera i de södra delarna.

Betalning

Betalning görs enklast med kontanter. På restauranger och stora affärer går det bra att betala med stora sedlar, men en rekommendation är att ha mycket växel då små affärer inte nödvändigtvis har växel.

Gångbara valutor

Det enklaste sättet att betala är i lokal valuta som tas ut via bankomater. Den vanligaste utländska valutan är amerikanska dollar. Numera gäller även EURO

Resecheckar

Betalkort

I köpcentra och varuhus går det utmärkt att betala med kontokort utan någon extra avgift.

Bankomater

Bankomater finns i de flesta större byar och städer, oftast tas det ut en avgift på 200 php (ca 4 USD) när man använder utländska bankkort.

Boende

Boendet i Filippinerna är förhållandevis dyrt, men i europeiska mått sätt mycket billigt.

Mat och dryck

Att se

Boracay är ett av de stora resmålen dit många turister reser. Stranden är härligt lång och det finns många restauranger längs strandpromenaden.

Att göra

Den största aktiviteten i Filippinerna är dykning. Bra dykning finns över hela Filippinerna, kända dykorter är bl.a. Dauin utanför Dumaguete, Malapascua Island, Busuanga (Coron), Moalboal, Panglao utanför Bohol. Flest dykskolor återfinns på Boracay och i Puerto Galera. För den som är intresserad av vrakdykning är kanske Subic Bay en av de bättre orterna i Filippinerna. Filippinerna är i dykvärlden kanske mest känt för sitt stora bestånd av valhaj utanför Donsol på Luzon och Thresher Shark utanför Malapascua Island. Vid Donsol sköter idag WWF interaktionen mellan människa och valhaj och endast snorkling är tillåten. Runt Busuanga finns det många vrak från andra världskriget(främst japanska) och i Subic Bay från både andra världskriget och spansk-amerikanska kriget i slutet av 1800-talet.

Förutom det uppenbara solbadandet och dykningen/snorklingen finns möjlighet till andra aktiviteter som segling, golf och åka fyrhjuling för att nämna några. Störst på aktiviteter är förmodligen Boracay Island, som är den största turistorten.

Arbete

Kommunikation

Säkerhet

För tillfället avråder svenska UD från resor till de flesta delar av Mindanao i söder och inkluderar även Suluarkipelagen.

Förutom detta så är säkerheten i Filippinerna god, men vapen förekommer i stor utsträckning. Alla större hotell har minst en beväpnad säkerhetsvakt vid ingången. Detta gäller även bankkontor. Andra säkerhetsrisker har varit bombattentat och planerad bombattentat i Manillaområdet, dessa har utförts av Abu Sayyaf-gerillan. Senaste attentatet utfördes i Manilla-bukten under 2004. Idag har alla större färjeförbindelser säkerhetskontroll med metalldetektor liknande en enklare flygplats.

Förutom detta förekommer naturkatastrofer i viss utsträckning, tyfoner drabbar Filippinerna varje år och vulkanutbrott och jordbävningar förekommer också, dock i betydligt mindre utsträckning.

Respektera

Problemlösare

I Sverige

På plats

Övrigt

Får absolut inte missas