Vietnamesisk parlör

Den här sidan är en parlör.

Vietnamesiska talas i Vietnam. Om ett ord uttalas med olika betoning ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben.

Uttalsguide

Det vietnamesiska uttalet är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt.

Vokaler

a

som 'a' i "far": ba.

ă

som 'a' i "farsa": chăn.

â

like 'u' in "hut", except shorter: sân.

e

som 'ä' : che.

ê

som 'e' : cà phê.

i

som 'i' i "sila" : pin.

o

ungefär som 'å' i "å": lý do.

ô

ungefär som 'å' i "å": á-lô.

ơ

som 'ö': bơ.

u

som 'o' i "ko": Na Uy.

ư

ungefär som 'u': thư.

y

som ett kort i-ljud

Konsonanter

b

som 'b' i "bad".

c

som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.

d

i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'.

đ

som 'd' i "du".

g

som 'g' i "go".

h

som 'h' i "hand".

k

som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.

l

som 'l' i "lat".

m

som 'm' i "mor".

n

som 'n' i "nog".

p

som 'p' i "pigg".

r

som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock".

s

som 's' in "hiss".

t

som 't' i "timme".

v

som 'v' in "viktig".

x

som 's' i "hiss".

ch

i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack".

gh

som 'g' i "go".

kh

Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud.

ng

som 'ng'

ngh

Som 'ngj'

ph

Som 'f'.

th

Som 't'.

tr

Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ett mellanting mellan dessa båda.

Vanliga ljudsammansättningar

gi

i syd, som 'j' ; i norr, som 'zzz' i "zzzumm".

qu

i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey"

uy

som 'whi' i "whiiskey".

Betoning

a

neutral ton, monotont kyrkoljud

á

hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?"

à

låg ton, som i ett överdrivet "suck!"

ã

hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge.

ả

fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud...

ạ

låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge.

Fraslista

Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med. En något yngre person kallar man "em". En något äldre manlig person kallar man "anh". En något äldre kvinnlig person kallas "chi". Orden för "jag" är samma ord som för du. Om du är yngre än den du pratar med så kallar du dig själv "em" osv. Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig. Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall.

Grunder

Vanliga skyltar ÖPPEN mở STÄNGD đóng INGÅNG lối vào UTGÅNG lối ra TRYCK đẩy DRAG kéo TOALETT nhà vệ sinh MÄN nam KVINNOR nữ FÖRBJUDET cấm

Hej.

Chào (em / anh / chị). (Som Ciao på italienska)

Hej. (i telefon)

Á-lô. (a-lå)

Hur mår du?

(Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?)

Tack.

Cảm ơn. (Kamm önn)

Bra, tack.

Khoẻ, cám ơn.

Vad heter du?

Tên của anh/em/chi là gì?

Jag heter ______ .

Tên của tôi (anh / em / chi) là______.

Trevligt att träffas.

Varsågod

Ja

phải, đúng

Nej

không phải

Ursäkta mig

Xin lỗi.

Förlåt

Tôi xin lỗi

Hej då

Tạm biệt!

Hej då (mindre formellt)

Bai bai!

Jag kan inte prata namn på språket [bra].

Tôi không nói tốt...

Pratar du engelska?

Bạn biết tiếng Anh không?

Finns det någon här som pratar engelska?

Ở đây có ai biết tiếng Anh không?

Hjälp!

Giúp tôi với; Cứu tôi với!

Se upp!

Cẩn thận! Coi chừng!

God morgon

Xin chào

God kväll

Xin chào

God natt

Tạm biệt

Jag förstår inte.

Tôi không hiểu

Var är toaletten?

Nhà vệ sinh ở đâu?

Hur gammal är du?

Anh/Em/Chi bao nhiêu tuổi ?

Jag är 35 år gammal

Tôi được ba mươi lăm tuổi.

Hur mycket kostar den här?

Cái này giá bao nhiêu?

Frågor

Vad?

Cái gì?

Vem?

Ai ?;

Var?

Ðâu?

När?

Khi nào? Lúc nào

Varför?

Tại sao?

Hur?

Làm sao?

Hur mycket?

Bao nhiêu?

Hur många?

Bao nhiêu cái?

Hur långt?

Bao nhiêu xa?

Problem

Lämna mig i fred.

Hãy để tôi yên!

Rör mig inte!

Đừng động vào tôi!

Jag ringer polisen.

Tôi sẽ gọi cảnh sát!

Polis!

Cảnh sát!

Stopp! Tjuv!

Đứng lại! Kẻ trộm!

Jag behöver din hjälp.

Tôi cần bạn giúp

Det är en nödsituation.

Đây là một trường hợp khẩn cấp

Jag är vilse.

Tôi lạc đường

Jag har förlorat min väska.

Tôi bị mất túi xách

Jag har förlorat min plånbok.

Tôi bị mất ví

Jag är sjuk.

Tôi ốm

Jag har skadat mig.

Tôi bị thương

Jag behöver en doktor.

Tôi cần một bác sĩ

Kan jag få låna din telefon?

Tôi có thể dùng điện thoại của bạn không?

Doktor

bác sĩ

Ambulans

xe cứu thương

Magont

Ðau bụng

Huvudvärk

Nhức đầu

Nummer

0

cê-rô (se-rå)/không

1

một (mått)

2

hai ("haj")

3

ba (ba)

4

bốn ("boånn?")

5

năm ("namm")

6

sáu (sao)

7

bảy (baäj)

8

tám (tamm?)

9

chín ("tshinn")

10

mười (muöjj)

11

mười một (...)

12

mười hai (...)

13

mười ba (...)

14

mười bốn (...)

15

mười lăm (...)

16

mười sáu (...)

17

mười bảy (...)

18

mười tám (...)

19

mười chín (...)

20

hai mươi (...)

21

hai mươi mốt (...)

22

hai mươi hai (...)

23

hai mươi ba (...)

30

ba mươi (...)

40

bốn mươi (...)

50

năm mươi (...)

60

sáu mươi (...)

70

bảy mươi (...)

80

tám mươi (...)

90

chín mươi (...)

100

một trăm (...)

200

hai trăm (...)

300

ba trăm (...)

1000

một ngàn/nghìn (...)

2000

hai ngàn/nghìn (...)

1,000,000

một triệu (')

1,000,000,000

một tỹ/tỷ (...)

1,000,000,000,000

một ngàn/nghìn tỹ/tỷ

nummer _____ (tåg, buss, etc.)

số _____ ("så")

halv

nửa (...)

mindre

ít hơn (itt hön)

mer

hơn (hön), thêm (tehm)

Tid

nu

bây giờ (bäjj jö)

senare

lát nữa (...)

före

trước (...)

morgon

sáng (...)

eftermiddag

chiều (...)

kväll

tối (...), đêm (...)

idag

Hôm nay

imorgon

Ngày mai

igår

Hôm qua

sekund

Giây

minut

Phút

timme

Giờ

Hur mycket är klockan?

Mấy giờ rồi ?

Klockslag

ett på natten

một giờ sáng (mått jö sang)

sju på morgonen

lunch

Buổi trưa

ett på eftermiddagen

sju på kvällen

midnatt

danh từ

Dagar

Måndag

Thứ Hai ( = Dag 2)

Tisdag

Thứ Ba ( = Dag 3)

Onsdag

Thứ Tư ( = Dag 4)

Torsdag

Thứ Năm ( = Dag 5)

Fredag

Thứ Sáu ( = Dag 6)

Lördag

Thứ Bảy ( = Dag 7)

Söndag

Chúa Nhật

Månader

Januari

Tháng một ( = Månad 1)

Februari

Tháng hai ( = Månad 2)

..

December

Tháng mười hai ( = Månad 12)

Årstider

Vår

Mùa xuân

Sommar

Mùa hè, mùa hạ

Höst

Mùa thu

Vinter

Mùa đông

Färger

Färg

Màu

Blå

Màu xanh da trời (himmelsblå)

Grön

Màu xanh lá cây

Gul

Màu vàng

Vit

Màu trắng

Svart

Màu đen

Röd

Màu đỏ

Brun

Màu đà

Grå

Màu nâu

Transport

Vägvisning

Höger

Phải

Vänster

Trái

Fram

Trước

Bak

Sau

kilometer

ki lo mét

Karta

Bản đồ

Boende

Ett rum

một phòng

med bad

có phòng tắm

för en person

cho một người

toalettpapper

giấy đi cầu

Handduk

khăn lông

Filt

mền

Nyckel

chìa khóa

Hur mycket per natt?

Một đêm bao nhiêu?

Mat

meny

menu, thực đơn

dricka

Uống

Äta

Ăn

Kaffe

cà phê

Öl

bia

Vin

Rượu

Frukost

ăn sáng

Lunch

Ăn trưa

Middag

Ăn tối

Kött

Thịt

Nötkött

Thịt bò

Kyckling

gà

Gris

heo

Räkor

tôm

Fisk

cá

RI

s : Cơm

FIsksås

nước mấm

Vatten

nước

Bar

Öl

bia

Shopping

Min storlek är

Size của tôi là ..

skjorta

cái áo shơ mi

byxor

cái quần dài

Skor

Ðôi dầy

Att köra

bensin

Xăng

olja

Dầu, nhớt

luft

Hơi

vatten

Nước

Batteri

Bình điện

Däck

Bánh xe

Jag är vilse

Tôi bị lạc

Bensinstation

Trạm xăng

Att lära sig mer

Hur säger man _____ ?

Vad heter det här/det där?