Vietnamesisk parlör

Från Wikivoyage, den fria resehandboken.
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Den här sidan är en parlör.



Vietnamesiska talas i Vietnam. Om ett ord uttalas med olika betoning ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben.

Uttalsguide[Redigera]

Det vietnamesiska uttalet är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt.

Vokaler[Redigera]

a
som 'a' i "far": ba.
ă
som 'a' i "farsa": chăn.
â
like 'u' in "hut", except shorter: sân.
e
som 'ä' : che.
ê
som 'e' : cà phê.
i
som 'i' i "sila" : pin.
o
ungefär som 'å' i "å": lý do.
ô
ungefär som 'å' i "å": á-lô.
ơ
som 'ö': .
u
som 'o' i "ko": Na Uy.
ư
ungefär som 'u': thư.
y
som ett kort i-ljud

Konsonanter[Redigera]

b
som 'b' i "bad".
c
som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
d
i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'.
đ
som 'd' i "du".
g
som 'g' i "go".
h
som 'h' i "hand".
k
som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
l
som 'l' i "lat".
m
som 'm' i "mor".
n
som 'n' i "nog".
p
som 'p' i "pigg".
r
som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock".
s
som 's' in "hiss".
t
som 't' i "timme".
v
som 'v' in "viktig".
x
som 's' i "hiss".
ch
i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack".
gh
som 'g' i "go".
kh
Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud.
ng
som 'ng'
ngh
Som 'ngj'
ph
Som 'f'.
th
Som 't'.
tr
Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ett mellanting mellan dessa båda.

Vanliga ljudsammansättningar[Redigera]

gi
i syd, som 'j' ; i norr, som 'zzz' i "zzzumm".
qu
i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey"
uy
som 'whi' i "whiiskey".

Betoning[Redigera]

a
neutral ton, monotont kyrkoljud
á
hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?"
à
låg ton, som i ett överdrivet "suck!"
ã
hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge.
fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud...
låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge.

Fraslista[Redigera]

Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med. En något yngre person kallar man "em". En något äldre manlig person kallar man "anh". En något äldre kvinnlig person kallas "chi". Orden för "jag" är samma ord som för du. Om du är yngre än den du pratar med så kallar du dig själv "em" osv. Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig. Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall.

Grunder[Redigera]

Vanliga skyltar

ÖPPEN
mở
STÄNGD
đóng
INGÅNG
lối vào
UTGÅNG
lối ra
TRYCK
đẩy
DRAG
kéo
TOALETT
nhà vệ sinh
MÄN
nam
KVINNOR
nữ
FÖRBJUDET
cấm
Hej.
Chào (em / anh / chị). (Som Ciao på italienska)
Hej. (i telefon)
Á-lô. (a-lå)
Hur mår du?
(Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?)
Tack.
Cảm ơn. (Kamm önn)
Bra, tack.
Khoẻ, cám ơn.
Vad heter du?
Tên của anh/em/chi là gì?
Jag heter ______ .
Tên của tôi (anh / em / chi) là______.
Trevligt att träffas.
Varsågod
Ja
phải, đúng
Nej
không phải
Ursäkta mig
Xin lỗi.
Förlåt
Tôi xin lỗi
Hej då
Tạm biệt!
Hej då (mindre formellt)
Bai bai!
Jag kan inte prata namn på språket [bra].
Tôi không nói tốt...
Pratar du engelska?
Bạn biết tiếng Anh không?
Finns det någon här som pratar engelska?
Ở đây có ai biết tiếng Anh không?
Hjälp!
Giúp tôi với; Cứu tôi với!
Se upp!
Cẩn thận! Coi chừng!
God morgon
Xin chào
God kväll
Xin chào
God natt
Tạm biệt
Jag förstår inte.
Tôi không hiểu
Var är toaletten?
Nhà vệ sinh ở đâu?
Hur gammal är du?
Anh/Em/Chi bao nhiêu tuổi ?
Jag är 35 år gammal
Tôi được ba mươi lăm tuổi.
Hur mycket kostar den här?
Cái này giá bao nhiêu?

Frågor[Redigera]

Vad?
Cái gì?
Vem?
Ai ?;
Var?
Ðâu?
När?
Khi nào? Lúc nào
Varför?
Tại sao?
Hur?
Làm sao?
Hur mycket?
Bao nhiêu?
Hur många?
Bao nhiêu cái?
Hur långt?
Bao nhiêu xa?

Problem[Redigera]

Lämna mig i fred.
Hãy để tôi yên!
Rör mig inte!
Đừng động vào tôi!
Jag ringer polisen.
Tôi sẽ gọi cảnh sát!
Polis!
Cảnh sát!
Stopp! Tjuv!
Đứng lại! Kẻ trộm!
Jag behöver din hjälp.
Tôi cần bạn giúp
Det är en nödsituation.
Đây là một trường hợp khẩn cấp
Jag är vilse.
Tôi lạc đường
Jag har förlorat min väska.
Tôi bị mất túi xách
Jag har förlorat min plånbok.
Tôi bị mất ví
Jag är sjuk.
Tôi ốm
Jag har skadat mig.
Tôi bị thương
Jag behöver en doktor.
Tôi cần một bác sĩ
Kan jag få låna din telefon?
Tôi có thể dùng điện thoại của bạn không?
Doktor
bác sĩ
Ambulans
xe cứu thương
Magont
Ðau bụng
Huvudvärk
Nhức đầu

Nummer[Redigera]

0
cê-rô (se-rå)/không
1
một (mått)
2
hai ("haj")
3
ba (ba)
4
bốn ("boånn?")
5
năm ("namm")
6
sáu (sao)
7
bảy (baäj)
8
tám (tamm?)
9
chín ("tshinn")
10
mười (muöjj)
11
mười một (...)
12
mười hai (...)
13
mười ba (...)
14
mười bốn (...)
15
mười lăm (...)
16
mười sáu (...)
17
mười bảy (...)
18
mười tám (...)
19
mười chín (...)
20
hai mươi (...)
21
hai mươi mốt (...)
22
hai mươi hai (...)
23
hai mươi ba (...)
30
ba mươi (...)
40
bốn mươi (...)
50
năm mươi (...)
60
sáu mươi (...)
70
bảy mươi (...)
80
tám mươi (...)
90
chín mươi (...)
100
một trăm (...)
200
hai trăm (...)
300
ba trăm (...)
1000
một ngàn/nghìn (...)
2000
hai ngàn/nghìn (...)
1,000,000
một triệu (')
1,000,000,000
một tỹ/tỷ (...)
1,000,000,000,000
một ngàn/nghìn tỹ/tỷ
nummer _____ (tåg, buss, etc.)
số _____ ("så")
halv
nửa (...)
mindre
ít hơn (itt hön)
mer
hơn (hön), thêm (tehm)

Tid[Redigera]

nu
bây giờ (bäjj jö)
senare
lát nữa (...)
före
trước (...)
morgon
sáng (...)
eftermiddag
chiều (...)
kväll
tối (...), đêm (...)
idag
Hôm nay
imorgon
Ngày mai
igår
Hôm qua
sekund
Giây
minut
Phút
timme
Giờ
Hur mycket är klockan?
Mấy giờ rồi ?

Klockslag[Redigera]

ett på natten
một giờ sáng (mått jö sang)
sju på morgonen
lunch
Buổi trưa
ett på eftermiddagen
sju på kvällen
midnatt
danh từ

Varaktighet[Redigera]

Dagar[Redigera]

Måndag
Thứ Hai ( = Dag 2)
Tisdag
Thứ Ba ( = Dag 3)
Onsdag
Thứ Tư ( = Dag 4)
Torsdag
Thứ Năm ( = Dag 5)
Fredag
Thứ Sáu ( = Dag 6)
Lördag
Thứ Bảy ( = Dag 7)
Söndag
Chúa Nhật

Månader[Redigera]

Januari
Tháng một ( = Månad 1)
Februari
Tháng hai ( = Månad 2)

..

December
Tháng mười hai ( = Månad 12)

Årstider[Redigera]

Vår
Mùa xuân
Sommar
Mùa hè, mùa hạ
Höst
Mùa thu
Vinter
Mùa đông

Skriva tid och datum[Redigera]

Färger[Redigera]

Färg
Màu
Blå
Màu xanh da trời (himmelsblå)
Grön
Màu xanh lá cây
Gul
Màu vàng
Vit
Màu trắng
Svart
Màu đen
Röd
Màu đỏ
Brun
Màu đà
Grå
Màu nâu

Transport[Redigera]

Buss och tåg[Redigera]

Vägvisning[Redigera]

Höger
Phải
Vänster
Trái
Fram
Trước
Bak
Sau
kilometer
ki lo mét
Karta
Bản đồ

Taxi[Redigera]

Boende[Redigera]

Ett rum
một phòng
med bad
có phòng tắm
för en person
cho một người
toalettpapper
giấy đi cầu
Handduk
khăn lông
Filt
mền
Nyckel
chìa khóa
Hur mycket per natt?
Một đêm bao nhiêu?

Pengar[Redigera]

Mat[Redigera]

meny
menu, thực đơn
dricka
Uống
Äta
Ăn
Kaffe
cà phê
Öl
bia
Vin
Rượu
Frukost
ăn sáng
Lunch
Ăn trưa
Middag
Ăn tối
Kött
Thịt
Nötkött
Thịt bò
Kyckling
Gris
heo
Räkor
tôm
Fisk
RI
s : Cơm
FIsksås
nước mấm
Vatten
nước

Bar[Redigera]

Öl
bia

Shopping[Redigera]

Min storlek är
Size của tôi là ..
skjorta
cái áo shơ mi
byxor
cái quần dài
Skor
Ðôi dầy

Att köra[Redigera]

bensin
Xăng
olja
Dầu, nhớt
luft
Hơi
vatten
Nước
Batteri
Bình điện
Däck
Bánh xe
Jag är vilse
Tôi bị lạc
Bensinstation
Trạm xăng

Myndigheter[Redigera]

Att lära sig mer[Redigera]