Vietnamesisk parlör

Från Wikivoyage, den fria resehandboken.
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Den här sidan är en parlör.



Vietnamesiska talas i Vietnam. Om ett ord uttalas med olika betoning ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben.

Uttalsguide[Redigera]

Det vietnamesiska uttalet är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt.

Vokaler[Redigera]

a
som 'a' i "far": ba.
ă
som 'a' i "farsa": chăn.
â
like 'u' in "hut", except shorter: sân.
e
som 'ä' : che.
ê
som 'e' : cà phê.
i
som 'i' i "sila" : pin.
o
ungefär som 'å' i "å": lý do.
ô
ungefär som 'å' i "å": á-lô.
ơ
som 'ö': .
u
som 'o' i "ko": Na Uy.
ư
ungefär som 'u': thư.
y
som ett kort i-ljud

Konsonanter[Redigera]

som 'b' i "bad".
som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'.
đ 
som 'd' i "du".
som 'g' i "go".
som 'h' i "hand".
som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
som 'l' i "lat".
som 'm' i "mor".
som 'n' i "nog".
som 'p' i "pigg".
som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock".
som 's' in "hiss".
som 't' i "timme".
som 'v' in "viktig".
som 's' i "hiss".
ch 
i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack".
gh 
som 'g' i "go".
kh 
Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud.
ng
som 'ng'
ngh 
Som 'ngj'
ph 
Som 'f'.
th 
Som 't'.
tr 
Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ett mellanting mellan dessa båda.

Vanliga ljudsammansättningar[Redigera]

gi 
i syd, som 'j' ; i norr, som 'zzz' i "zzzumm".
qu 
i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey"
uy 
som 'whi' i "whiiskey".

Betoning[Redigera]

neutral ton, monotont kyrkoljud
á 
hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?"
à 
låg ton, som i ett överdrivet "suck!"
ã 
hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge.
ả 
fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud...
ạ 
låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge.

Fraslista[Redigera]

Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med. En något yngre person kallar man "em". En något äldre manlig person kallar man "anh". En något äldre kvinnlig person kallas "chi". Orden för "jag" är samma ord som för du. Om du är yngre än den du pratar med så kallar du dig själv "em" osv. Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig. Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall.

Grunder[Redigera]

Vanliga skyltar

ÖPPEN 
mở
STÄNGD 
đóng
INGÅNG 
lối vào
UTGÅNG 
lối ra
TRYCK 
đẩy
DRAG 
kéo
TOALETT 
nhà vệ sinh
MÄN 
nam
KVINNOR 
nữ
FÖRBJUDET 
cấm
Hej. 
Chào (em / anh / chị). (Som Ciao på italienska)
Hej. (i telefon
Á-lô. (a-lå)
Hur mår du? 
(Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?)
Tack. 
Cảm ơn. (Kamm önn)
Bra, tack. 
Khoẻ, cám ơn.
Vad heter du? 
Tên của anh/em/chi là gì?
Jag heter ______ . 
Tên của tôi (anh / em / chi) là______.
Trevligt att träffas. 
Varsågod 
Ja 
phải, đúng
Nej 
không phải
Ursäkta mig 
Xin lỗi.
Förlåt 
Tôi xin lỗi
Hej då 
Tạm biệt!
Hej då (mindre formellt
Bai bai!
Jag kan inte prata namn på språket [bra]. 
Tôi không nói tốt...
Pratar du engelska? 
Bạn biết tiếng Anh không?
Finns det någon här som pratar engelska? 
Ở đây có ai biết tiếng Anh không?
Hjälp! 
Giúp tôi với; Cứu tôi với!
Se upp! 
Cẩn thận! Coi chừng!
God morgon 
Xin chào
God kväll 
Xin chào
God natt 
Tạm biệt
Jag förstår inte. 
Tôi không hiểu
Var är toaletten? 
Nhà vệ sinh ở đâu?
Hur gammal är du? 
Anh/Em/Chi bao nhiêu tuổi ?
Jag är 35 år gammal 
Tôi được ba mươi lăm tuổi.
Hur mycket kostar den här? 
Cái này giá bao nhiêu?

Frågor[Redigera]

Vad? 
Cái gì?
Vem? 
Ai ?;
Var? 
Ðâu?
När? 
Khi nào? Lúc nào
Varför? 
Tại sao?
Hur? 
Làm sao?
Hur mycket? 
Bao nhiêu?
Hur många? 
Bao nhiêu cái?
Hur långt? 
Bao nhiêu xa?

Problem[Redigera]

Lämna mig i fred. 
Hãy để tôi yên!
Rör mig inte! 
Đừng động vào tôi!
Jag ringer polisen. 
Tôi sẽ gọi cảnh sát!
Polis! 
Cảnh sát!
Stopp! Tjuv! 
Đứng lại! Kẻ trộm!
Jag behöver din hjälp. 
Tôi cần bạn giúp
Det är en nödsituation. 
Đây là một trường hợp khẩn cấp
Jag är vilse. 
Tôi lạc đường
Jag har förlorat min väska. 
Tôi bị mất túi xách
Jag har förlorat min plånbok. 
Tôi bị mất ví
Jag är sjuk. 
Tôi ốm
Jag har skadat mig. 
Tôi bị thương
Jag behöver en doktor. 
Tôi cần một bác sĩ
Kan jag få låna din telefon? 
Tôi có thể dùng điện thoại của bạn không?
Doktor 
bác sĩ
Ambulans 
xe cứu thương
Magont 
Ðau bụng
Huvudvärk 
Nhức đầu

Nummer[Redigera]

cê-rô (se-rå)/không
một (mått)
hai ("haj")
ba (ba)
bốn ("boånn?")
năm ("namm")
sáu (sao)
bảy (baäj)
tám (tamm?)
chín ("tshinn")
10 
mười (muöjj)
11 
mười một (...)
12 
mười hai (...)
13 
mười ba (...)
14 
mười bốn (...)
15 
mười lăm (...)
16 
mười sáu (...)
17 
mười bảy (...)
18 
mười tám (...)
19 
mười chín (...)
20 
hai mươi (...)
21 
hai mươi mốt (...)
22 
hai mươi hai (...)
23 
hai mươi ba (...)
30 
ba mươi (...)
40 
bốn mươi (...)
50 
năm mươi (...)
60 
sáu mươi (...)
70 
bảy mươi (...)
80 
tám mươi (...)
90 
chín mươi (...)
100 
một trăm (...)
200 
hai trăm (...)
300 
ba trăm (...)
1000 
một ngàn/nghìn (...)
2000 
hai ngàn/nghìn (...)
1,000,000 
một triệu (')
1,000,000,000 
một tỹ/tỷ (...)
1,000,000,000,000 
một ngàn/nghìn tỹ/tỷ
nummer _____ (tåg, buss, etc.
số _____ ("så")
halv 
nửa (...)
mindre 
ít hơn (itt hön)
mer 
hơn (hön), thêm (tehm)

Tid[Redigera]

nu 
bây giờ (bäjj jö)
senare 
lát nữa (...)
före 
trước (...)
morgon 
sáng (...)
eftermiddag 
chiều (...)
kväll 
tối (...), đêm (...)
idag 
Hôm nay
imorgon 
Ngày mai
igår 
Hôm qua
sekund 
Giây
minut 
Phút
timme 
Giờ
Hur mycket är klockan? 
Mấy giờ rồi ?

Klockslag[Redigera]

ett på natten
một giờ sáng (mått jö sang)
sju på morgonen 
lunch 
Buổi trưa
ett på eftermiddagen 
sju på kvällen 
midnatt 
danh từ

Varaktighet[Redigera]

Dagar[Redigera]

Måndag 
Thứ Hai ( = Dag 2)
Tisdag 
Thứ Ba ( = Dag 3)
Onsdag 
Thứ Tư ( = Dag 4)
Torsdag 
Thứ Năm ( = Dag 5)
Fredag 
Thứ Sáu ( = Dag 6)
Lördag 
Thứ Bảy ( = Dag 7)
Söndag 
Chúa Nhật

Månader[Redigera]

Januari 
Tháng một ( = Månad 1)
Februari 
Tháng hai ( = Månad 2)

..

December 
Tháng mười hai ( = Månad 12)

Årstider[Redigera]

Vår 
Mùa xuân
Sommar 
Mùa hè, mùa hạ
Höst 
Mùa thu
Vinter 
Mùa đông

Skriva tid och datum[Redigera]

Färger[Redigera]

Färg
Màu
Blå
Màu xanh da trời (himmelsblå)
Grön
Màu xanh lá cây
Gul
Màu vàng
Vit
Màu trắng
Svart
Màu đen
Röd
Màu đỏ
Brun
Màu đà
Grå
Màu nâu

Transport[Redigera]

Buss och tåg[Redigera]

Vägvisning[Redigera]

Höger 
Phải
Vänster 
Trái
Fram 
Trước
Bak 
Sau
kilometer 
ki lo mét
Karta 
Bản đồ

Taxi[Redigera]

Boende[Redigera]

Ett rum 
một phòng
med bad 
có phòng tắm
för en person 
cho một người
toalettpapper 
giấy đi cầu
Handduk 
khăn lông
Filt 
mền
Nyckel 
chìa khóa
Hur mycket per natt? 
Một đêm bao nhiêu?

Pengar[Redigera]

Mat[Redigera]

meny 
menu, thực đơn
dricka 
Uống
Äta 
Ăn
Kaffe 
cà phê
Öl 
bia
Vin 
Rượu
Frukost 
ăn sáng
Lunch 
Ăn trưa
Middag 
Ăn tối
Kött 
Thịt
Nötkött 
Thịt bò
Kyckling 
Gris 
heo
Räkor 
tôm
Fisk 
RI
s : Cơm
FIsksås 
nước mấm
Vatten 
nước

Bar[Redigera]

Öl 
bia

Shopping[Redigera]

Min storlek är 
Size của tôi là ..
skjorta 
cái áo shơ mi
byxor 
cái quần dài
Skor 
Ðôi dầy

Att köra[Redigera]

bensin 
Xăng
olja 
Dầu, nhớt
luft 
Hơi
vatten 
Nước
Batteri 
Bình điện
Däck 
Bánh xe
Jag är vilse 
Tôi bị lạc
Bensinstation 
Trạm xăng

Myndigheter[Redigera]

Att lära sig mer[Redigera]