London (Storbritannien)

Från Wikivoyage, den fria resehandboken.
Europa > Brittiska öarna > Storbritannien > London (Storbritannien)


London (Storbritannien)


London
Dubbeldäckaren Routemaster bvid hållplats utanför St Paul's Cathedral
Land
Folkmängd
Karta
Mappa del Regno Unito
Mappa del Regno Unito
London (Storbritannien)
London
Officiell webbplats
Den här artikeln handlar om London i Storbritannien. För andra platser med namnet London, se London (Olika betydelser).

London [1] är huvudstad i både staten Storbritannien och i riksdelen/konstituerande landet England.

London grundades av romarna under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken staden också utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Themsen rinner genom staden och delar den i en nordlig och en sydlig del, även om den korsas av många broar och tunnlar. London är i dag en mycket stor stad. Greater London täcker 1 579 km2 med en Folkmängd på omkring 7 420 000 (1 januari 2005). London Metropolitan Area, det vill säga London med förorter, täcker en yta av ca 16 200 km2 och med en Folkmängd på ca 14 miljoner invånare.

Att ta med sig till London[Redigera]

Allt som man kan tänkas behöva under vistelsen i London finns att köpa på plats. Det viktigaste att ta med sig är främst insikten att London är en världsstad. Man kommer aldrig hinna se allt och ju fler gånger man åker dit, desto mer kommer man att se. Planlägg därför resan i god tid! Här är emellertid några tips på sådant som bör vara bra att ta med sig eller köpa tidigt under resan:

  • Kartboken London A-Z [2], en bok där alla gator, tunnelbanestationer m.m. finns utsatta. En bra modell kan vara den med spiralpärm, då den går att använda mer utan att den går sönder. Dessa böcker finns att köpa i stort sett överallt.
  • Bra skor. Som turist i London kommer man att gå mycket- tag med bra skor som är ingångna!
  • T-banekort, se nedan.

Att ta med sig från London[Redigera]

Med tanke på att London är en världsstad och ett shoppingcentrum av rang är det givetvis mycket personligt vad man vill ta med sig hem. Här är några tips om man inte kommer på något själv:

  • Skor - billigare i Storbritannien, även om priserna ökat på senare år
  • Barnkläder - ingen moms på barnkläder gör det billigt att handla
  • Böcker - bokmomsen är låg
  • Mat - det kan finnas restriktioner på vad man får ta med sig till Sverige, läs mer på Tullverkets [3] hemsida. Man kan också ringa TullSvar, 0771 - 520 520. Man får inte föra med sig produkter från nötkreatur till Sverige.
  • Alkohol och tobak - Här gäller de sedvanliga införselreglerna.

Historik[Redigera]

London grundades av romarna under deras styre över landet. Det namn som de gav staden, Londinium, har förromersk bakgrund och var möjligen det tidigare namnet på området. Denna befästa bosättning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia. Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer längre västerut, i vad som nu är Aldwych, på 600-talet e.Kr. Den gamla romerska staden återbefästes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet. Westminster var en gång en egen stad och har varit säte för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. Så småningom växte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad – men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet).

London har stadigt vuxit genom århundradena, genom att omge och göra förorter av närliggande byar och städer, jordbruksmark, lantliga områden, ängar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. Från 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet.

År 1666 svepte en stor brand genom staden och förstörde en tredjedel av stadskärnan, endast Themsen hindrade elden från att nå den sydliga delen. Återuppbyggandet tog över ett årtionde att genomföra. Efter branden gav Christopher Wren ett nytt förslag på Londons stadskärna. Förslaget var inspirerat av Paris och hade en öppen och rymlig stadslösning, till det historiskt trånga London. Men bristen på pengar hindrade projektet och marken gavs tillbaka till det tidigare ägarna för att de själva fick bygga upp husen där de en gång hade stått. Christopher Wren lyckades dock förverkliga en del av projektet: Sankt Pauls-katedralen.

Londons växande accelererade på 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i världen. Londons lokala regeringssystem kämpade för att klara av denna snabba tillväxt, särskilt med att tillhandahålla tillräckligt med infrastruktur till staden. År 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillväxt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden.

Under det tidiga 1900-talet använde londonborna stenkol för uppvärmning av hemmen, vilket skapade stora mängder rök. Tillsammans med särskilda klimatförhållanden orsakade detta ofta en karaktäristisk smog, och London blev känd för sin typiska Londondimma, även känd som Pea Soupers. London kallas också ibland för ”The Smoke” (”Röken”), antagligen på grund av detta. År 1956 infördes The Clean Air Act på grund av en femdagars pea souper, från 5 till 9 december 1952, vilken dödade mer än 4 000 människor, varefter man krävde att särskilda rökfria zoner skulle upprättas, där rökfritt bränsle fordrades.

Det som antagligen har varit de största förändringarna i London under de senaste 100 åren har sitt upphov i Blitzen och annan bombning av tyska Luftwaffe som ägde rum under andra världskriget. Bombningarna dödade mer än 30 000 londonbor och jämnade stora områden med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. Återuppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktäriserades av många olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild.

År 1965 avlöstes London County Council av Greater London Council (GLC). Storlondon inbegrep många fler förorter i huvudstaden, inklusive tjugo av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 efter konflikter mellan Margaret Thatchers regering och dess oppositionsgrupp, ledd av Ken Livingstone. GLC:s befogenheter överläts på the boroughs. År 2000 svängde pendeln över åt andra hållet, när man skapade Greater London Authority (GLA) och man valde en förste borgmästare för staden, vilket Ken Livingstone vann som obunden kandidat. Dock har borgmästaren och GLA begränsat ansvar och mycket liten finansiell självständighet.

Före vapenvilan 1997 var London regelbundet ett mål för IRA:s bombattentat som försökte pressa Storbritanniens regering att förhandla med Sinn Féin om Nordirland.

Den 7 juli 2005 inträffade ett antal koordinerade bombattentat på tre tunnelbanestationer och en buss. Explosionerna kom mindre än ett dygn efter att London hade tilldelats de Olympiska sommarspelen 2012 och medan G8-mötet pågick i Skottland.

Lokalbefolkning[Redigera]

Nästan 22 procent av Folkmängden är född utanför EU. Londonborna är vana vid turister och hjälper gärna till. Kom ihåg att det är ett av världens största turistmål och att det finns många, många svenskar här.

Stadsdelar[Redigera]

Greater London består av 32 lokala stadsdelar. Många av namnen på dessa stadsdelar är välkända och behöver inte presenteras, andra är inte lika kända. En resenärs London beskrivs dock bäst med regioner som inte följer stadsdelsgränserna, utan snarare funktionella och kulturella områden av varierande typ och storlek.

Nedan finns en karta över den formella indelningen av Greater London:

  1. City of London*
  2. City of Westminster
  3. Kensington and Chelsea
  4. Hammersmith and Fulham
  5. Wandsworth
  6. Lambeth
  7. Southwark
  8. Tower Hamlets
  9. Hackney
  10. Islington
  11. Camden
  12. Brent
  13. Ealing
  14. Hounslow
  15. Richmond upon Thames
  16. Kingston upon Thames
  17. Merton
  1. Sutton
  2. Croydon
  3. Bromley
  4. Lewisham
  5. Greenwich
  6. Bexley
  7. Havering
  8. Barking and Dagenham
  9. Redbridge
  10. Newham
  11. Waltham Forest
  12. Haringey
  13. Enfield
  14. Barnet
  15. Harrow
  16. Hillingdon

* ej borough

karta

Att ta sig till/från London[Redigera]


Flyg
Skiss över flygplatsförbindelserna i London.

Vill man flyga reguljärt till London finns flera olika alternativ. Från flygplatserna till stadskärnan finns det även goda förbindelser.

  • SAS [4] flighter utgår från Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter till Londons storflygplats London Heathrow, samt från Stockholm-Arlanda till London City Airport.
  • British Airways [5], det nationella flygbolaget, flyger från Stockholm Arlanda och Göteborg till London Heathrow och London City Airport.
  • Norwegian [6] och Ryanair [7] är lågprisbolag med varierande prissättning. Servicenivån är låg men flygflottorna är moderna. Norwegian flyger från Stockholm Arlanda till Gatwick. Ryanair flyger från Nyköping, Göteborg och Västerås till Stansted, Gatwick och Luton.

Alla dessa flygplatser ligger några mil från London. Lista över transporttider (kortaste först):

  • Från London City Airport tar tunnelbana 20 minuter
  • Från London Heathrow tar tåget 20 minuter och tunnelbana 50 minuter
  • Från Gatwick tar tåget 30 minuter och bussen 65 minuter
  • Från Luton tar tåget 35 och bussen 63 minuter
  • Från Stansted tar tåget 45 minuter och bussen 90 minuter


Båt


Bil


Tåg

London har ett antal järnvägsstationer vars linjer går till olika delar av landet. Man måste alltså veta vart man ska innan man kan ta sig till rätt järnvägsstation. Man kan få tidtabeller och köpa biljett till alla destinationer på National Rails [9] hemsida.

  • Waterloo - Trafik mot sydväst.
  • Charing Cross
  • Euston - tåg åt nordväst, t ex Wolverhampton och Northampton, men även till Skottland.
  • Kings Cross - tåg norrut, bland annat till Leeds, York och Cambridge.
  • St. Pancras - tåg norrut, bland annat till Sheffield och Nottingham. Härifrån avgår också Eurostar till Paris och Bryssel.
  • Victoria - den station man kommer till om man tar tåget från flygplatsen Gatwick. Här kan man även resa söderut, bland annat till Brighton, Hastings och Eastbourne.
  • Liverpool Street - den station man kommer till om man tar tåget från flygplatsen Stansted.
  • Cannon Street - mest tåg i Londonområdet, men även tåg till exempelvis Hastings.
  • London Bridge - mest tåg i Londonområdet, men även tåg till exempelvis Hastings.
  • Paddington - den station man kommer till om man tar tåget från flygplatsen Heathrow.
  • Marylebone - tåg till Aylesbury och Banbury väster om London.


Buss

Man kan åka till och från London med buss från stora delar av Storbritannien. Dessutom finns det direktbuss till London från Köpenhamn.

Förflyttning i London[Redigera]

Londons lokaltrafik körs av företaget Transport for London [10].


Med buss

Att åka buss i London kan först kännas svårt. På många ställen i centrala London finns flera busshållplatser precis bredvid varandra. Då kan man läsa på skyltarna åt vilket håll bussen går. Vid de olika hållplatserna finns även skyltar där man kan se listor över bussar och kartor över hållplatser i närheten. Dessa är mycket användbara. När man väl vågat sig på bussen så lär man sig snabbt hur man ska göra.

Biljetten kan betalas kontant. Tänk på att ha jämna pengar eftersom man inte får växel av chauffören. Ett annat sätt att betala är med Travel Card. Kortet för tunnelbana gäller även på bussen. Om man bara tänker åka buss finns det ett speciellt Bus Pass. Ett tredje sätt är att använda ett Oyster Card. Detta är ett värdekort som man kan ladda, antingen med dags- eller periodkort eller med pengar för betalning per resa.


Med tåg

Schemat över Londons tunnelbana, London Underground (även kallad The Tube), är förmodligen en av världens mest kända bilder. Tunnelbanan är väl utbyggd och erbjuder mycket goda möjligheter att för en billig penning ta sig överallt i världsstaden. Tunnelbanan omfattar 12 linjer med totalt 275 stationer varav 63 i innerstaden. Trafiken går mellan 05.30-00.30 (Mån-lör) och 07.30-23.30 (sön). Rökning är inte tillåten. Tåg och plattformar är skyltade med det väderstreck trafiken går i, alltså:

  • Eastbound = österut
  • Westbound = västerut
  • Northbound = norrut
  • Southbound = söderut

Detta system gör det mycket lätt att orientera sig i tunnelbanan. Varje linje är märkt med en färg och längst fram på tåget samt på destinationsskyltarna visas tågets slutstation. Observera att tågets slutstation inte nödvändigtvis behöver vara samma sak som linjens slutstation - använd därför kartan! Tunnelbanan körs av Transport of London, som även svarar för busstransporter i London och trafiken på Docklands Light Railway. Den första sträckningen av tunnelbanan, mellan Paddington och Farringdon, invigdes redan 10 januari 1863 som en underjordisk järnväg med ångloksdrift. Detta gör tunnelbanan i London till världens äldsta. Om man vill se delar av originalplattformarna kan man bland annat resa till Baker Street.

Att tänka på:

  • Undvik tunnelbanan i rusningstrafik - det är massor med folk och trångt om utrymme.
  • Det finns ett antal olika biljettyper - skall man bara åka en enkelresa löser man givetvis bara enkel biljett. I alla andra fall är det, nästan utan undantag, billigare att lösa någon form av kort, från endagskort upp till årskort.
  • På sommaren kan det bli mycket varmt i tunnelbanan. Tag med en vattenflaska! Börjar man känna sig dålig skall man inte gå ner i systemet, utan tala med personalen.
  • Bär inte ryggsäcken på ryggen, utan ta den i händerna istället.
  • Lämna aldrig bagaget obevakat och ta med eventuellt skräp.


Med bil

Det är svårt att köra bil i London. Trafikrytmen är en helt annan än i svenska städer. Dessutom måste man vara noga med att hålla vänstertrafiken, vilket är svårt när man är ovan. En viktig sak att veta är att Londonborna är mycket artiga i trafiken. Man släpper ofta ut personer som kommer från sidogator, även om de egentligen ska lämna företräda. Detta beror på att man vill att trafiken ska flyta på så bra som möjligt.


Med taxi

Londons berömda "Black Cab", som idag finns i modeller av alla olika kulörer även om svart dominerar, är med rätta stolta över att ha världens bästa taxichaufförer. Varje år måste varje chaufför klara ett prov med 400 frågor om Londons geografi, utflyktsmål, o.s.v. Taxin hejdas oftast och enklast med en armviftning vid vägkanten varvid chauffören svänger in så fort det går. Man beställer alltid var man vill åka genom den öppna rutan på passagerarsidan innan man kliver in i bilen. På samma sätt betalar man genom sidorutan när taxiresan avslutas. I de flesta bilar kan man välja om man vill att chauffören skall höra vad som sägs i kupén med hjälp av en tryckknapp som manövrerar en mikrofon och högtalare. En normal londontaxi tar fem passagerare och man kan räkna med att chauffören är mycket kunnig om det en turist bör veta. Många bilar är luftkonditionerade, men räkna med att chauffören mer än gärna sitter med nedvevad sidoruta så man kan njuta av den dieselbemängda stadsluften.

Det finns även s.k. minicabs, d.v.s. småbilar som tar tre passagerare. Dessa cirkulerar på samma sätt som övriga taxibilar, men de får bara åka på telefonbeställningar och får alltså inte plocka upp passagerare vid vägkanten. Man kan lätt se var en beställningscentral för en minicab är belägen, eftersom det ofts sitter ett roterande varningsljus, s.k. "saftblandare", på husfasaden. Minicabs är generellt sett något billigare än black cabs.


Med cykel

Att cykla i London är inte att rekommendera om man inte är bekant med området och är van vid trafikrytmen. Innan dess kan man cykla i en del av de stora parkerna. Tänk dock på att man inte får cykla på alla vägar i parken.


Med liftning

Liftning kan vara farligt och bör undvikas.

Betalning[Redigera]

Brittiska pund (GBP) £. De flesta ställen accepterar de vanligaste bank- och kreditkorten.

Boende[Redigera]

London är en dyr stad att leva och bo i och det gäller även tillfälligt boende. Det finns mängder av hotell i alla prisklasser, men räkna med att även det billigaste boendet är dyrare än sina motsvarigheter i resten av landet.


Lyx
  • The Ritz [11], 150 Piccadilly, London W1 (T-Piccadilly Circus eller Green Park). Tfn: 0845-456 63 99. The Ritz är kanske ett av världens mest berömda hotell och det når verkligen upp till sitt rykte. Smakar det så kostar det, men detta är ett lyxhotell av yppersta klass. Pris per rum från £300 och uppåt.
  • Claridges [12], Brook Street, London W1. Tfn: 020-7629 88 60. I samma hus som Gordon Ramseys restaurant (se nedan) ligger Claridges, ett legendariskt hotell för den som har mycket pengar och som vill ha oklanderlig service. Ett rum kostar från £300 och uppåt. Om man vill dricka ett riktigt engelskt Afternoon Tea är detta den rätta platsen.
  • Le Meridien Piccadilly [13], 21 Piccadilly, London W1. Tfn: 020-7851 31 90. Fashionabelt hotell i hjärtat av West End. Rum från £200 och uppåt.


Medel
  • Travelodge [14] är en landsomfattande hotellkedja. Inte långt från Liverpool Street ligger hotellet London Liverpool Street, 1 Harrow Place, London E1 (T-Liverpool Street). Tfn: 0870-191 16 89.
  • Custom House Hotel, 272 - 283 Victoria Dock Road, London E16 (DLR-Custom House). Tfn: 020-7476 00 05. Rum från £38 och uppåt. Observera att tunnelbanan inte går hit, utan man måste åka med Docklands Light Railway.
  • The Paddington Hotel, 28 Gloucester Terrace, London W2 (T-Lancaster Gate eller Paddington). Tfn: 020-7402 50 77. Detta hotell hette tidigare Scancourt Hotel och ligger centralt i London. Pris per rum från £33 och uppåt.


Budget
  • Svenska Sjömanskyrkan [15] i Rotherhithe (T-Canada Water eller T-Surrey Quays) tillhandahåller billigt boende i flerbäddsrum (1-4 personer) inklusive frukost. Lakan och handduk ingår. Kyrkan är välförsedd med litteratur och spel. Om man så önskar närvara hålls en morgonandakt varje morgon kl 09.00. Gudstjänster hålls enligt särskild ordning. Observera rutinerna för bokning och var ute i god tid!
  • Att dela lägenhet är så vanligt att det nästan är en nödvändighet om man tänkt sig att bo en längre tid i London än som turist. Svenska Kyrkan [16] på Harcourt Street har anslagstavlor där bostadsmöjligheter annonseras. Var beredd på att få dela lägenhet med lika många människor som lägenheten har rum och att hyrorna är mycket höga. Månadshyran för en innerstadslägenhet kan bli nästintill astronomisk. Överväg därför hellre att inte bo i centrala London, utan sök utåt förorterna. Priserna är fortfarande mycket höga, men sjunker ju längre från City man kommer och transportsystemet fungerar bra.

Mat och dryck[Redigera]

London är fyllt med småbutiker liksom stora köpcenter. Småbutikerna har ofta öppet sent på kvällen och är välförsedda med dagligvaror för den som vill förse sig själv. Det är fortfarande vanligt att britten äter en stadig frukost, en smörgås och läsk med en liten chipspåse till lunch och sedan lagad mat på kvällen.

Det finns restauranger av alla smaker och prisklasser i denna världsstad. Självklart skall man inte missa att pröva på den engelska snabbmatsspecialiteten Fish 'n Chips, d.v.s. friterade fiskfiléer med pommes frites. Tänk på att "pommes frites" heter chips i Storbritannien. Det vi svenskar kallar "chips" heter crisps.

De flesta pubar serverar också mat. Man beställer vad man vill äta och dricka vid baren, får sin dryck och slår sig sedan ner för att vänta på maten.

Här är en ungefärlig guide till vad man kan få för pengarna:

  • £3 - en pint real ale eller husets vin på en pub och en påse crisps därtill
  • £5 ("a fiver") - ett par smörgåsar och en läsk. Fish 'n chips och annan snabbmat ligger också i detta prisläge.
  • £10 - ("a tenner") - på en asiatisk restaurang kan man få en varmrätt eller buffé och en öl för £10.
  • £20 - det finns gott om restauranger i denna prisklass. Man får såväl en god måltid som en halv flaska vin och busspengar över.
  • £40 - en trevligare miljö eller en fin utsikt kostar pengar, även om man kanske får lika bra mat på ett annat ställe för £20. Vill man ge en viss någon en trevlig kväll är det värt pengarna.
  • £50 och uppåt - ger möjlighet att gå till de absolut finaste restaurangerna. Det finns ingen övre gräns för hur mycket pengar det går att lägga ut för mat, dryck, miljö och service. Observera att restauranger i den här prisklassen oftast kräver både bordsbokning i mycket god tid och formell klädsel.

Dricks ingår oftast inte i priset och bör ligga på ca 10% av summan.

Ju närmare man befinner sig berömda turistmål, desto dyrare blir det. Se alltså upp för turistfällorna! Ett mål italiensk mat kan vara dubbelt så dyrt vid Covent Garden som på en bakgata i Southwark. Undvik att äta på restauranger runt British Museum och i Westminster. Ingen Londonbo skulle drömma om att äta här, just p.g.a. prisläget.

För den som av någon anledning helst lever på snabbmat finns det ett så stort utbud i London att det inte går att missa. Riktigt bra snabbmatställen har oundvikliga köer runt lunchtid, men väntan lönar sig.

Mat[Redigera]


Lyx
  • Simpson's-in-the-Strand [17], 100 Strand, London WC2 (T-Embankment), tfn: 020-7836 91 12. Om Simpson's har det sagts att det kan ge en känslan av att äta i en lyxigare variant på skolmatsal, men det är den rätta platsen för de som vill ta del av det klassiskt engelska köket. Här förväntar man sig att gästerna är välklädda (alltså kostym alt. kavaj med slips för herrar och motsvarande strikt klädsel för damer. Absolut inte jeans och/eller sportskor!). Simpson's är kända för sina fantastiska kötträtter som trancheras vid bordet. Det är brukligt att ge tranchören dricks efter dennes insats - och då räknas bara enpundsmynt och uppåt. Prisnivån ligger runt £40 och uppåt för en varmrätt.
  • Gordon Ramsay at Claridges [18], 53 Brook Street, London W1 (T-Bond Street), tfn: 020-7499 0099. Detta är en restaurang med klassisk Art Déco-inredning. Köket har en europeisk inriktning och vinkällaren är suverän. Missa heller inte toaletterna med nyrenoverad 1930-talsinredning. Räkna med priser från £60 och uppåt. Kavaj och slips gäller, jeans och sportskor är inte tillåtet! Claridges är ett lyxhotell (se "Boende" ovan).
  • Le Gavroche [19], 43 Upper Brook Street, London W1 (T-Marble Arch), tfn: 020-7408 0881. Le Gavroche är en fransk restaurang med två stjärnor i Guide Rouge (det som tidigare hette Guide Michelin). Visserligen kan det kanske anses dyrt, men restaurangens personal ger en utomordentlig service och såväl mat som dryck är av yppersta klass. Priserna ligger från £45 och uppåt. Självklart bär man kavaj och slips, ej jeans el.dyl.


Medel
  • Butler's Restaurant, The Chesterfield Mayfair Hotel, 35 Charles Street, London W1 (T-Green Park), tfn: 020-7491 2622. Detta är ett bra exempel på det moderna brittiska köket som serveras i en mycket traditionell engelsk miljö. Det är inget krav på klädsel, men gå inte dit i kortbyxor och barfota. Pris från £25 och uppåt.
  • Da Paolo Restaurant, 3 Charlotte Place, London W1 (T-Goodge Street), tfn: 020-7580 0021. Klassiskt italiensk restaurang, romantisk och inte långt från British Museum. Observera att priset är något högre än sedvanligt p.g.a. närheten till stora turistmål. Ingen formell klädkod. Pris från £25 och uppåt.


Budget
  • Dungeon Fish Bar, 88A Tooley Street, London SE1 (T-London Bridge). Ett flottigt krypin med atmosfär av riktig fish 'n chipsbar.
  • Pubar i största allmänhet. Oftast ungefär samma typ av maträtter.

Dryck[Redigera]

Den brittiska puben (public house) är en absolut världsunik företeelse. Puben skall ses som brittens andra vardagsrum och det är ofta vanligare att man träffar sina vänner på puben snarare än att man bjuder hem dem. Det finns ett mycket stort antal pubar i London och de flesta har öppet 11-23, men en lag från 2005 gör att flera pubar har öppet längre. Här nedan tas endast klassiska pubar med, d.v.s. de som bevarat en genuin miljö och som satsar på traditionell öl och mat. När man ändå är i London skall passa på att njuta av britternas inhemska öl, kallat real ale. Det finns i mängder av märken och smaker. Gemensamt för real ale är att den skall handpumpas direkt från fatet och att den är betydligt mindre kolsyrad än svensk öl. Det finns givetvis öl av svensk lagertyp också, men varför dricka något i London som man kan hälla i sig hemma? Öl serveras i pints, vilket motsvarar drygt 0,5 liter. Man kan också beställa en half pint, det vill säga drygt 0,25 l. När man går på pub gör man inte som i Sverige och köper bara till sig själv, utan alla bjuder laget runt i tur och ordning. "Delade notor" i ett sällskap, som i Sverige, anses som ganska oförskämt beteende. Blir man bjuden skall man bjuda tillbaka!

För den som är intresserad av öl och pubkultur finns mer att läsa på CAMRA:s [20] hemsida. CAMRA är en organisation som vill värna om traditionell öl och pubkultur. Är man i London första veckan i augusti varje år ska man passa på att besöka de stora mässhallen Earl's Court där världens största ölfestival hålls! Festivalen arrangeras av CAMRA och är en verklig sevärdhet.

De flesta pubarna i London håller ungefär samma prisläge. Nivåerna "Lyx", "Medel" och "Budget" får här representera olika typer av klass på puben. Kom ihåg att "budgetpubar" kan vara belägna i områden som kan vara stökiga - iakttag därför normal försiktighet.


Lyx
  • The Salisbury, 1 Grand Parade, London N4. Tel: 0872-148 5310. Detta är en mycket vacker pub som byggnadsminnesförklarats. Mosaikgolv, kakelklädda väggar, starka färger och träsniderier för tankarna till ett högreståndshem snarare än en pub.
  • The Cittie of Yorke, 22 High Holborn, London WC1 (T-Tottenham Court Road, Holborn eller Covent Garden). Tfn: 020-7242 7670. Puben renoverades 1923-24 och byggdes då om för att likna en medeltida gästabudshall med högt i tak.
  • Salisbury, 90 St Martins Lane, London WC2 (T-Leicester Square) Tfn: 020-7836 5863. Runt sekelskiftet 1900 byggdes i London ett antal palatsliknande pubar, den ena mer fantastiskt utformad än den andra. Salisbury är en av dem. Etsat och polerat glas, träsniderier, speglar och försiktig renovering har gjort att puben byggnadsminnesförklarats.


Medel
  • Wenlock Arms [21] 26 Wenlock Road, London N1 (T-Old Street eller Angel). Tfn: 020-7608 3406. Detta är en sliten pub som ligger så långt in i vad man tror är ett riktigt stökigt område att det känns som om man aldrig kommer fram, men det är ett eldorado för den sanne ölälskaren! En kväll i veckan har man jazzmusik live.
  • Ye Old Cheshire Cheese [22] 145 Fleet Street, London EC4 (T-Holborn), tfn: 020-7353 6170. Detta är förmodligen den mest kända puben i London och man hävdar att det har funnits en pub här sedan 1538. Nuvarande pub är "bara" från 1666 och här har berömdheter som Samuel Johnson och Charles Dickens ätit och druckit.


Budget
  • The Shipwright Arms, 88 Tooley Street, London SE1 (T-London Bridge). Tfn: 020-7378 1486. En rätt murrig pub med ibland rätt stökigt klientel.
  • The Harcourt Arms [23] 32 Harcourt Street, London W1 (T-Edgware Road eller Marylebone). Tfn: 020-7723 6634. Detta är en pub i "svenskkvarteren" runt Svenska Kyrkan på Harcourt Street. Personalen är ofta svensk och många av gästerna är det garanterat. Svensk sport visas på TV.

Att se[Redigera]

London kan skryta med en stor mängd attraktioner för resenären. Genom projektet Everyones London (Allas London) kan man få stora avdrag på inträden (upp till 50%) på många attraktioner, om man kan visa upp ett giltigt Travel card. Dessa attraktioner inkluderar London Eye, akvariet, Madame Tussauds, specialutställningar på museer, olika restauranger och shower som Saturday Night Fever. För att se hur mycket rabatt man kan få, besök Transport of Londons hemsida (se "Externa länkar" nedan).

Det bästa sättet att börja upptäcka London är att använda sig av något av de bussbolag som kör guidade turer i staden. Guiderna är ofta riktiga estradörer som inte drar sig för att föra högljudda konversationer med folk runtomkring, t.ex. trafikanter, cafégäster och andra som "råkar" komma i turens väg. Ett av dessa bolag är The Big Bus Company [24]. De erbjuder en mängd olika linjer.

Man kan också välja autoguidade turer, då guiden helt enkelt är en flerspråkig dator som berättar om staden efter hand som rundturen varar. Sådana rundturer finns även på svenska.

Landmärken[Redigera]

  • London Eye [25] - ett enormt pariserhjul med fantastisk utsikt på Themsens södra flodbank.
  • Tower of London [26] - Londons ursprungliga kungliga fort vid Themsen, över 900 år gammalt och innehåller kronjuvelerna, vaktade av Beefeaters, och ett världsarv
  • St Paul's Cathedral [27] - Sir Christopher Wrens stora prestation, byggt efter den stora branden 1666
  • Shakespeare's Globe Theatre [28] - en fantastisk modern rekonstruktion av Tudor-erans Globe Theatre, scenen för några av Shakespears finaste tillfällen
  • Tower Bridge [29] - den magnifika 1800-talsbron, dekorerad med höga torn och med en öppningsbar bro.
  • Westminster Abbey [30] och Palace of Westminster [31] (inklusive Big Ben och Houses of Parliament) - säte för det brittiska parlamentet och ett världsarv. Tänk på att kyrkan tar betalt av turister för entré—men inte av dem som besöker kyrkan för bön eller andakt. Delta i en kyrkohögtid gratis och njut av den vackra musiken. Kvällssång (se kyrkans hemsida) klockan 16 eller 17, beroende på del av året, är ett särskilt bra tillfälle att gå dit.
Buckingham Palace, det mest kända palatset i London
  • Buckingham Palace [32] - det officiella hemmet för drottningen och ett av flera kungliga palats i London. Öppet för turister endast under sommarmånaderna.
  • Trafalgar Square - hem för Nelson's Column och lejonen, och en av de säkra hemvisterna för Londons duvor. Nämnas bör dock att det numera är förbjudet att mata duvorna även här, eftersom de smutsar ned. I kanten av torget ligger National Gallery och National Portrait Gallery. Tidigare brukade trafik köra runt hela torget, men numera är det ombyggt för att underlätta för turisterna.
  • Leicester Square - Kanske ett av Londons stressigaste områden. Platsen för stora biografer (som ofta har stjärnbesökta premiärer), men även för caféer och restauranger. På grund av den stora mängden turister så är allt ifrån biobiljetter till vattenflaskor mycket dyrt.
  • Piccadilly Circus
  • Maritime Greenwich [33] - hem för Greenwich Meridiantid, Cutty Sark [34] och Royal Observatory [35] - Världsarvsplats
  • Royal Albert Hall [36] - vacker konserthall där många evenemang äger rum. På sommaren går BBC:s Promenadkonserter [37] av stapeln, där först till kvarn-principen gäller. Biljetter kan köpas för allt ifrån £4 (2005 års pris) och uppåt.
  • Portobello Road [38] - sägs vara världens största antikmarknad. Antikviteter, souvenirer och annat småplock kan inhandlas, eller så kan man helt enkelt promenera genom tiden. Camden Market sägs ofta vara det nya Portobello Road.

Att göra[Redigera]

Nöjesliv[Redigera]

En icke föraktlig del av det vardagliga nöjeslivet kretsar fortfarande kring puben. För den som vill klubba är London en utmärkt stad.

Arbete[Redigera]

Att få arbete i London är i sig inte så svårt, men lönen för sådana arbeten är oftast låg eller mycket låg, varför man måste räkna med att kanske ha mer än ett arbete om man planerar att stanna en tid. Svenska Kyrkan på Harcourt Street (T-Edgware Road eller T-Marylebone) har anslagstavlor där arbetstillfällen kan annonseras. Sådana arbeten rör sig oftast om au-pairarbeten eller liknande. Ett bra sätt att leta arbete är att gå in på pubar och barer och fråga om de behöver extra personal. Det är vanligt med svartarbete i branschen - se därför till att inte råka illa ut med tanke på försäkring och liknande.

Kommunikation[Redigera]

London har väl utbyggda tele- och datakommunikationsmöjligheter. Det finns mycket bra täckning för GSM- och 3G-telefoni men om man vill undvika enorma räkningar kan det kan vara en bra idé att köpa ett kontantkort under tiden man vistas i staden. De vanligaste kontantkorten är:


För GSM
  • Vodafone [39]
  • Orange [40]
  • O2 [41], f.d. British Telecom, alltså den brittiska motsvarigheten till Telia.
  • Virgin Mobile [42]
  • T-Mobile [43]


För 3G

På engelska kallas kontantkort för Pay As You Go och ett påfyllningskort kallas för "top up card". Följaktligen heter det "top up" när man vill ladda sitt kort med pengar. Man kan köpa kuponger på samma sätt som i Sverige, men det vanligaste är att man har ett särskilt plastkort, ett s.k. swipe card, till sitt kontantkort som har alla uppgifter. Plastkortet lämnas till affären som drar kortet och då laddas det belopp man vill ha. Man kan fylla på sitt kontantkort i de flesta affärer, t.ex. Tesco Express [45], men själva kontantkortet måste oftast köpas i hemelektronik- eller mobiltelefonibutiker, t.ex. Dixons [46], Phones 4 U [47] eller Carphone Warehouse [48].


Internetcaféer

Det finns gott om internetcaféer och barer. Många av dem erbjuder också kopieringsservice samt telefoni och faxmöjlighet. Här är ett urval, alla belägna inom promenadavstånd från en tunnelbanestation:

  • Homecall, 34-36 Wardour St, London W1 (T-Piccadilly Circus eller Leicester Square). Tfn: 020-7287 2988.
  • Bethereds, 39 Whitfield St, London W1 (T-Goodge Street). Tfn: 020-7209 0984
  • Perfecto Cafe, 1 Chapel Market, London N1 (T-Angel). Tfn: 020-7713 0055
  • Knockout Services Ltd, 254 Pentonville Rd, London N1 (T-King's Cross St.Pancras). Tfn: 020-7278 9194.
  • M & M Netservices Ltd, 224 Mile End Rd, London E1 (T-Stepney Green). Tfn: 020-7790 5194.
  • Jerrins Internet Cafe, 118 Mile End Rd, London E1 (T-Stepney Green). Tfn: 020-7709 8071.
  • Internet Games Cafe, Mercury House, 117, Waterloo Rd, London SE1 (T-Southwark). Tfn: 020-7633 0211.
  • Living Space, 1 Coral St, London SE1 (T-Southwark). Tfn: 020-7926 8445.

Säkerhet[Redigera]

London anses vara en av världens säkraste städer, men sunt förnuft är alltid på sin plats. Därför skall man inte åka svarttaxi och heller inte gå ensam på gator man inte skulle gå ensam på i Sverige. Undvik områden som är socialt utsatta, t.ex. förorterna Hackney, Brixton eller Harlesden.

Droger av olika slag är betydligt vanligare än i Sverige. Bli inte förvånad över att se människor använda någon form av cannabis eller om över att blir erbjuden olika typer av tabletter. Storbritannien är betydligt mer drogliberalt än Sverige och cannabis och partydroger i olika former är mycket vanligt.

Respektera[Redigera]

London är en multikulturell stad och det finns givetvis många svenskar i staden. Man skall givetvis inte kommentera intryck, företeelser och personer på ett sårande sätt i tron att folk inte förstår svenska.

Storbritannien anses av många vara ett ganska konservativt land. Detta gör att ett beteende som man kanske inte funderar särskilt mycket över i Sverige kan vara ganska udda i Storbritannien. Här är några exempel:

  • När man beställer något, eller ber någon om något, avslutas meningen alltid med "please". I Sverige kanske man går till baren och beställer "ett glas öl" och gör det utan att säga "tack", men i Storbritannien är det viktigt att lägga till just "please": "A pint of Ruddle's beer, please". Glömmer man detta anses man vara oerhört ohyfsad.
  • Som tjej skall man inte sola topless. Sola heller inte i bikini eller badkläder i trädgården, på offentlig plats eller liknande. Britterna kan uppfatta detta som stötande. Vad man gör på stranden är givetvis en annan sak, men även här gäller regeln att inte utmana.
  • Svär inte. Många britter svär så det osar, men de kan själva känna av när det är lämpligt respektive inte. Som utlänning imponerar man inte om man låter som en flåbuse, särskilt i de kretsar där svordomar tyder på låg utbildning. Språket är en tydlig samhällsbarriär i Storbritannien - dåligt språk ger direkt låg status.


Oskrivna umgängesregler
  • Om en singeltjej föreslår en singelkille att de skall gå på bio, dricka kaffe tillsammans eller liknande så är det för många liktydigt med att visa intresse utöver kompisskap. Omvärlden drar blixtsnabbt sina egna slutsatser och den som inte vill råka ut för ryktesspridning, vare sig man är kille eller tjej, gör klokt i att tänka först.
  • Ögonkontakt, som vi i Sverige anser vara helt naturligt när man pratar med någon, kan i vissa situationer också vara liktydigt med ett extra intresse. Detta gäller särskilt om man träffar någon på en pub, bar, klubb eller liknande.

Problemlösare[Redigera]


Ambulans


Brandkår


Polis

Den engelske bobbyn, alltså den patrullerande polisen, är en lika typisk Londonsymbol som de röda tvåvåningsbussarna. Polis nås genom att man ringer 999 eller 112.


Sjuk- och tandvård

Det engelska sjukvårdssystemet, National Health Service (NHS) [49], är uppbyggt på nästan samma sätt som sin svenska motsvarighet. Som svensk i London har man tillgång till sjukvård på i stort sett samma villkor som i Sverige. Läs mer i artikeln sjukvård.

Turistbyrå[Redigera]

Turistinformation [50].

Övrigt[Redigera]


Andra resmål runt London
  • Brighton, sydkustens klassiska badort (och centrum för språkresor från Sverige).
  • Hampton Court Palace [51], palats i utkanten av London med en magnifik konstsamling och slottspark.
  • Winchester är Englands tidigare huvudstad och bjuder på mycket att se, bl.a. en stor katedral. Resan från London Waterloo tar ca en timme och bjuder på ett vackert sydengelskt landskap.
  • Windsor är såväl en lugn stad som ett fantastiskt slott som också är ett kungligt residens. Vid den kända privatskolan Eton College [52] utbildas barn till mycket välbärgade föräldrar.
  • Universitetsstäderna Oxford and Cambridge är idealiska mål för den som är sugen på en endagsutflykt.
  • Canterbury är platsen för Storbritanniens mest namnkunniga katedral. Katedralen [53], som byggdes mellan 1100- och 1600-talet är väl värd ett besök. Fortsätter man ytterligare 2-2,5 mil österut kan man besöka Dover och dess berömda vita klippor.
  • Uxbridge har kallats "Englands Venedig" p.g.a. sina kanaler och kanalbåtar. En resa hit, med hjälp av tunnelbanan (Piccadilly eller Metropolitan Line), blir ett fint minne.

Flera företag kör också bussar för utflykter med guide i Londons omgivningar. Det är oftast hel- och halvdagsutflykter, även flerdagsutflykter finns. Man kan till exempel besöka Stonehenge och Bath på en sådan heldagsutflykt. Hotellen brukar ha bra information om sådana utflykter. Tänk på att finare bussar på engelska heter coach.