Hoppa till innehållet

Japansk parlör

Från Wikivoyage, den fria resehandboken.

Den här sidan är en parlör.


Japanska (日本語 Nihongo) är ett mycket säreget och annorlunda språk som är mycket annorlunda uppbyggt än de västerländska, det talas enbart i Japan. Den här guiden går igenom två av de tre skriftsystemen som finns i japanskan och innehåller även många reserelaterade fraser som kan vara bra att använda.

Uttalsguide

[Redigera]

Japanskan använder sig av tre olika skriftspråk, ibland säger man fyra då man räknar in latinska bokstäver som kallas romaji. De tre övriga är Hiragana, Katakana och Kanji. Hiragana och Katakana är fonetiska alfabet där varje tecken står för ett visst ljud. Kanji däremot är lånat ifrån kinesiskan och här står varje tecken för en betydelse. Det bör noteras att uttalet mellan japanska och kinesiska skiljer sig totalt medan tecknen för det mesta är de samma. Vi kommer att ge en översikt över Hiragana och Katakana här, länge ner i artikeln finns en del av de allra vanligaste kanji-tecknen med. Att kunna framför allt hiragana är bra även om man inte vill lära sig själva språket för många namn på platser är skrivet i Hiragana, framför allt stationsnamn och liknande.

Hiragana är den äldsta formen av de japanska skriftspråken, i en mening är det främst ofta partiklar, småord och verbändelser som skrivs med Hiragana. Katakana innehåller precis samma stavelser som Hiragana och används för lånord, ljudhärmande ord samt för betoning, ungefär som kursiverad stil.

Hiragana (ひらがな)
aiueo

a

i

u

e

o
k
ka

ki

ku

ke

ko
s
sa

shi

su

se

so
t
ta

chi

tsu

te

to
n
na

ni

nu

ne

no
h
ha

hi

fu

he

ho
m
ma

mi

mu

me

mo
y
ya

yu

yo
r
ra

ri

ru

re

ro
w
wa

(w)o

n
g
ga

gi

gu

ge

go
z
za

ji

zu

ze

zo
d
da

ji

zu

de

do
b
ba

bi

bu

be

bo
p
pa

pi

pu

pe

po
kyきゃ
kya
 きゅ
kyu
 きょ
kyo
shしゃ
sha
 しゅ
shu
 しょ
sho
chちゃ
cha
 ちゅ
chu
 ちょ
cho
hyひゃ
hya
 ひゅ
hyu
 ひょ
hyo
gyぎゃ
gya
 ぎゅ
gyu
 ぎょ
gyo
jじゃ
ja
 じゅ
ju
 じょ
jo
byびゃ
bya
 びゅ
byu
 びょ
byo

Hiragana

[Redigera]


Vokaler

Till höger finns också en tabell med alla tecken utskrivna. Den första raden är de 5 vokalerna: a, i, u, e och o. Detta mönster följer sedan med ner, så tecknena i nästa rad utläses: ka, ki, ku, ke och ko.

a あ
som 'a' i "tack"
i い
som 'i' i "titta"
u う
som 'u' i "tupp"
e え
som 'e' i "fest"
o お
som 'å' i "åtta"
n ん
är den enda konsonanten som kan stå ensam utan vokal, uttalas som 'n' i "sann" vid slutet av en stavelse, uttalas 'm' före 'b', 'p' eller 'm'.


Konsonanter

Det finns olika variationer av ljud, exempelvis k-raden och g-raden, det är samma tecken men på g-raden lägger man till en markering.
Exempel; か (ka) och が (ga).
Ytterligare en markering finns och det är på h-raden, för att skapa p-ljud lägger man till en rund ring.
Exempel; は (ha) och ぱ (pa)

k かきくけこ
som 'k' i "kakel"
g がぎぐげご
som 'g' i "geggamoja"
s さ すせそ
som 's' i "saft"
z ざ ずぜぞ
som 'z' i engelskans "haze"
t た  てと
som 't' i "titta"
d だ  でど
som 'd' i "mandarin"
n なにぬねの
som 'n' i "napp"
h はひ へほ
som 'h' i "hund"
b ばびぶべぼ
som 'b' i "banan"
p ぱぴぷぺぽ
som 'p' i "palt"
m まみむめも
som 'm' i "mamma"
y や ゆ よ
som 'y' i "yoghurt"
r らりるれろ /
som 'r' i "räv" (ljudet ligger emellan l och r.)
w わ    
som 'w' i "william" (inte som v utan som engelskt w.)


Undantag

Dessa tecken uttalas något annorlunda jämfört med de andra i sin egen rad.

sh し
(i raden s) som 'k' i "kärlek"
j じ
(i raden z) som 'j' i engelskans "jar"
ch ち
(i raden t) som 'tch' i "match"
dj ぢ
(i raden d) som 'dj' i "Al Hadji"
ts つ
(i raden t) som 'ts' i "Mats" eller "tsunami"
dz づ
(i raden d) som 'ts' ovan fast med d
f ふ
(i raden h) som en blandning mellan 'f' och 'h' i "fatt" och "hatt"


Kombinationer

Fraslista

[Redigera]

Grunderna

[Redigera]

Vanliga skyltar

ÖPPEN
営業中
STÄNGD
準備中
INGÅNG
入口
UTGÅNG
出口
TRYCK
DRAG
TOALETT
お手洗い
MÄN
KVINNOR
FÖRBJUDET
禁止
Hej
こんにちは Konnichiwa (kon-nee-chee-WAH)
Hej (mindre formellt)
(...)
Hur mår du?
お元気ですか O-genki desu ka? (oh-GEN-kee dess-KAH?)
Bra, tack.
元気です。 Genki desu. (GEN-kee dess)
Vad heter du?
お名前は何ですか。 O-namae wa nan desu ka? (o-NAH-mah-eh wah NAHN dess-KAH?)
Jag heter ______ .
私の名前は ____ です。 Watashi no namae wa ____ desu. (wah-TAH-SHEE no nah-mah-eh wa ____ dess)
Trevligt att träffas.
初めまして。 Hajimemashite. (hah-jee-meh-MASH-teh)
Smaklig måltid!
いただきます。/頂きます。 Itadakimasu!
Jag är hemma!
ただいま! Tadaima!
Jag går nu!
いってきます。/行って来ます。 Ittekimasu!
Välkommen hem!
お帰りなさい。 Okaeri nasai!
Tack så mycket
どうもありがとう。 Dōmo arigatō. (doh-moh ah-ree-GAH-toh)
Tack
ありがとう。 Arigatō. (ah-ree-GAH-toh)
Tack (artigt)
ありがとうございます。 Arigato gozaimasu (ah-ree-GAH-toh go-sai-mass)
Varsågod
どういたしまして。 Dō itashimashite. (doh EE-tah-shee mosh-teh')
Ja
はい。 Hai. (uttalas som djuret haj)
Nej
いいえ。 Iie. (EE-eh)
Ursäkta mig
すみません。 Sumimasen. (soo-mee-mah-sen)
Förlåt
ごめんなさい。/御免なさい。 Gomen-nasai. (goh-men-nah-sigh)
Hej då
さようなら。 Sayōnara. (sa-YOH-nah-rah)
Hej då (mindre formellt)
それでは。 Sore dewa. (SOH-reh deh-wah)
Jag kan inte prata japanska [bra].
日本語が「よく」話せません。 Nihongo ga [yoku] hanasemasen. (nee-hohn-goh gah [yo-koo] hah-nah-seh-mah-sen)
Pratar du svenska?
スウェーデン語を話せますか。Sweeden-go o hanasemasuka. (..)
Pratar du engelska?
英語を話せますか。 Eigo o hanasemasuka? (AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?)
Finns det någon (här) som pratar engelska?
誰か英語を話せますか。 Dareka eigo o hanasemasuka? (dah-reh-kah AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?)
Hjälp!
たすけて! Tasukete! (tahs-keh-teh!)
Se upp!
あぶない! Abunai! (ah-boo-NIGH!)
God morgon
おはようございます。 Ohayō gozaimasu (oh-hah-YOH go-zigh-moss)
God morgon (mindre formellt)
おはよう。 Ohayō (oh-hah-YOH)
God kväll
こんばんは。 Konbanwa. (kohm-bahn-wah)
God natt (för att sova)
おやすみなさい。 Oyasuminasai (oh-yah-soo-mee-nah-sigh)
Jag förstår inte
わかりません。 Wakarimasen. (wah-kah-ree-mah-sen)
Nu förstår jag
わかりました。 Wakarimashita. (wah-kah-ree-mah-shee-tah)
Förstår du?
あなたはわかりますか。Anata wa wakarimasu ka?
Ja, jag förstår
はい、わかります。Hai, Wakarimasu.
Var är toaletten?
トイレはどこですか。 Toire wa doko desu ka? (toy-reh wah DOH-koh dess kah?)
Ursäkta, var finns toaletten (mer japanskt)
すみません。お手洗いはどこですか。 Sumimasen, otearai wa doko desu ka?

Ett nej är ett nej, är ett nej...

I japanskan finns mängder med uttryck för att säga nej, allt beroende på vilken situation du är i och vem du talar med. いいえ iie används främst till att neka påstående om dig ("Din japanska är perfekt! Iie, den är dålig"). Generellt kan man säga att japanerna är lite rädda för att säga nej rakt ut, men var lugn, det finns en uppsjö av andra sätt att få fram sitt budskap på.
いいです。 結構です。
Ii desu. Kekkō desu.

"Det är bra/perfekt". Används när du inte vill ha mer öl, eller om någon vill servera dig mer mat. Allmänt så används uttrycket när du är nöjd som det är. Bör kombineras med kroppsspråk för att vara extra tydlig.

ちょっと難しいです・・・
Chotto muzukashii desu...

Betyder "Det är svårt/omöjligt". Perfekt att använda om man vill slippa undan dejten man hade inplanerat. Oftast förkortas det till enbart chotto. Kombinera det med ett något plågat ansiktsintryck och din poäng når fram.
申し訳ないですけど・・・
Mōshiwakenai desukedo...
"Det här är oförlåtligt". Används i affärer och av försäljare om man gör/tar något man inte får.
駄目です。
Dame desu.
"Det är ingen idé". Också ett sätt att berätta att du inte kan göra/ta något.
違います
Chigaimasu.
"Det är annorlunda". Det man vill få fram är "Du har fel", men detta är ett artigare sätt att säga det på. Oftast används bara chigau eller dialektformen chau.

Problem

[Redigera]
Lämna mig i fred.
ほっといて! Hottoite! (...)
Rör mig inte!
さわらないで! Sawaranaide! (...)
Jag ringer polisen.
警察をよびます! Keisatsu o yobimasu. (...)
Polis!
警察! Keisatsu! (...)
Stopp! Tjuv!
待て! どろぼう! Mate! Dorobō! (...)
Jag behöver din hjälp.
たすけてください。Tasukete kudasai. (...)
Det är en nödsituation.
緊急です。 Kinkyū desu. (...)
Jag är vilse.
迷子です。 Maigo desu. (...)
Jag har förlorat min väska.
かばんをなくしました。 Kaban o nakushimashita. (...)
Jag har förlorat min plånbok.
財布をおとしました。 Saifu o otoshimashita. (...)
Jag är sjuk.
病気です。 Byōki desu. (...)
Jag har skadat mig.
けがしました。 Kega shimashita. (...)
Jag behöver en doktor.
医者を呼んでください。 Isha o yonde kudasai. (...)
Kan jag få låna din telefon?
電話を使っていいですか Denwa o tsukatte iidesuka. (...)

Nummer

[Redigera]

Arabiska siffror används i stor utsträckning i Japan men ibland kan man se de äldre, kinesiska, beteckningarna. Notera att shi (4) också betyder död vilket gör att man för det mesta använder yon.

1
一 (ichi)
2
二 (ni)
3
三 (san)
4
四 (yon eller shi)
5
五 (go)
6
六 (roku)
7
七 (nana eller shichi)
8
八 (hachi)
9
九 (kyū)
10
十 ()
11
十一 (jū-ichi)
12
十二 (jū-ni)
13
十三 (jū-san)
14
十四 (jū-yon)
15
十五 (jū-go)
16
十六 (jū-roku)
17
十七 (jū-nana)
18
十八 (jū-hachi)
19
十九 (jū-kyuu)
20
二十 (ni-jū)
21
二十一 (ni-jū-ichi)
22
二十に (ni-jū-ni)
23
二十三 (ni-jū-san)
30
三十 (san-jū)
40
四十 (yon-jū)
50
五十 (go-jū)
60
六十 (roku-jū)
70
七十 (nana-jū)
80
八十 (hachi-jū)
90
九十 (kyū-jū)
100
百 (hyaku)
200
二百 (ni-hyaku)
300
三百 (san-byaku)
600
六百 (roppyaku)
800
八百 (happyaku)
1 000
千 (sen)
2 000
二千 (ni-sen)
3 000
三千 (san-zen)
10 000
一万 (ichi-man)
100 000 000
一億 (ichi-oku)
1 000 000 000 000
一兆 (itchō)
nummer _____ (tåg, buss, mm.)
_____番. ____ ban.
halv
半分 Hanbun.
mindre (få)
少ない Sukunai.
mer (många)
多い Ooi.

nu
今 Ima. (...)
senare
後で Atode. (...)
före
前に Mae ni. (...)
morgon
朝 Asa. (...)
förmiddag
午前 Gozen. (...)
eftermiddag
午後 Gogo. (...)
kväll
夕方 Yūgata. (...)
natt
夜 Yoru. (...)

Klockslag

[Redigera]

Klockslag säger man genom att först använda 午前 (gozen) eller 午後 (gogo), för- och eftermiddag. Sen lägger man till själva siffran och efter det lägger man på 時 (-ji) som är en "räknare" för klockan. På tidtabeller, klockor och annat används dock oftast 24-timmars klocka.

ett på natten
午前1時 Gozen ichiji. (...)
sju på morgonen
午前7時 Gozen shichiji. (...)
lunch
正午 Shōgo. (...)
ett på eftermiddagen
午後1時 Gogo ichiji. (...)
sju på kvällen
午後4時 Gogo yoji. (...)
midnatt
夜12時 Yoru jūniji. (...)

Varaktighet

[Redigera]
_____ minut(er)
_____ 分 Fun eller Pun. (...)
_____ timme(ar)
_____ 時間 Jikan. (...)
_____ dag(ar)
_____ 日 Nichi. (...)
_____ vecka(or)
_____ 週間 Shūkan. (...)
_____ månad(er)
_____ ヶ月 Kagetsu. (...)
_____ år
_____ 年 Nen. (...)

Dagar

[Redigera]
idag
今日 Kyō. (...)
igår
昨日 Kinō. (...)
imorgon
明日 Ashita. (...)
den här veckan
今週 Konshū. (...)
förra veckan
先週 Senshū. (...)
nästa vecka
来週 Raishū. (...)
Måndag
月曜日 Getsuyōbi. (...)
Tisdag
火曜日 Kayōbi. (...)
Onsdag
水曜日 Suiyōbi. (...)
Torsdag
木曜日 Mokuyōbi. (...)
Fredag
金曜日 Kin'yōbi. (...)
Lördag
土曜日 Doyōbi. (...)
Söndag
日曜日 Nichiyōbi. (...)

Dagar i en månad

[Redigera]

De första tio dagarna i månaden har unika namn.

Första dagen
1日 Tsuitachi.
Andra dagen
2日 Futsuka.
Tredje dagen
3日 Mikka.
Fjärde dagen
4日 Yokka.
Femte dagen
5日 Itsuka.
Sjätte dagen
6日 Muika.
Sjunde dagen
7日 Nanoka.
Åttonde dagen
8日 Yōka.
Nionde dagen
9日 Kokonoka.
Tionde dagen
10日 Tōka.

Resterande datum använder man suffixet -nichi. 14:e, 20:e och 24:e skiljer sig dock något.

Elfte dagen
11日 Jūichinichi.
Fjortonde dagen
14日 Jūyokka.
Tjugonde dagen
20日 Hatsuka.
Tjugofjärde dagen
24日 Nijūyokka.

Månader

[Redigera]

Månader är enkla att hålla reda på, lägg bara till suffixet -gatsu efter månadens nummer. Lägg dock märke till uttalet på April, Juli och September.

Januari
1月 Ichigatsu.
Februari
2月 Nigatsu.
Mars
3月 Sangatsu.
April
4月 Shigatsu.
Maj
5月 Gogatsu.
Juni
6月 Rokugatsu.
Juli
7月 Shichigatsu.
Augusti
8月 Hachigatsu.
September
9月 Kugatsu.
Oktober
10月 Jūgatsu.
November
11月 Jūichigatsu.
December
12月 Jūnigatsu.

Skriva tid och datum

[Redigera]

Datum skrivs år/månad/dag (veckodag).
2006年3月21日(火) vilket blir onsdagen 2006/03/21 i svenskt format. Ibland används också Kejsartidsformen vilken baserar sig på året då kejsaren tillträdde. 2006 motsvarar Heisei 18 (平成18年) och kan förkortas H18. Blandningar som 18/03/24 (18:e året, tredje månaden, 24:e dagen) förekommer också ibland.


Färger

[Redigera]

För en del färger används suffixet -iro (色) för att särskilja mellan själva objektet och färgen. Exempelvis, 茶 (cha) betyder te men 茶色 (chairo) betyder "tefärg", alltså brun. De engelska namnen på färgerna, om än något förvanskade, är fullt gångbara och används ofta. De är indikerade efter snedstrecket.

svart
黒 / ブラック (kuro / burakku)
vit
白 / ホワイト (shiro / howaito)
grå
灰(色) / グレー (hai(iro) / gurē)
röd
赤 / レッド (aka / reddo)
blå
青 / ブルー (ao / burū)
gul
黄(色) / イエロー (ki(iro) / ierō)
grön
緑 / グリーン (midori / guriin)
orange
橙 / オレンジ (daidai / orenji)
lila
紫 / パープル (murasaki / pāpuru)
brun
茶(色) / ブラウン (cha(iro) / buraun)

Transport

[Redigera]

Buss och tåg

[Redigera]
Hur mycket kostar en biljett till _____?
_____ までいくらですか, _____ made ikura desuka?
En biljett till _____, tack.
_____ まで一枚お願いします, _____ made ichimai onegaishimasu.
Var går tåget/bussen?
この[電車/バス]はどこ行きですか, Kono densha/basu wa doko yuki desuka?
Var är tåget/bussen till _____?
_____ 行きの[電車/バス]はどこですか?, _____ yuki no densha/basu wa doko desuka?
Stannar tåget/bussen i _____?
この[電車/バス]は _____ に止まりますか, Kono densha/basu wa _____ ni tomarimasuka?
När går tåget/bussen till _____?
_____ 行きの[電車/バス]は何時に出発しますか, _____ yuki no densha/basu wa nanji ni shuppatsu shimasuka?
När anländer tåget/bussen till _____?
この[電車/バス]は何時に _____ に着きます?, Kono densha/basu wa nanji ni _____ ni tsukimasuka?

Vägvisningar

[Redigera]
Hur kommer jag till _____ ?
_____ はどちらですか?, _____ wa dochira desu ka?
...järnvägsstationen?
駅..., Eki...
...busstationen?
バス停..., Basu tei...
...flygplatsen?
空港..., Kūkō...
...centrum?
街の中心..., Machi no chūshin...
...vandrarhemmet?
ユース・ホステル..., Yūsu hosuteru...
...hotell _____?
_____ ホテル..., _____ hoteru...
...det svenska konsulatet?
大使館/領事館..., (_____ taishikan/ryōjikan...)
Var finns det många...
...が多い所はどこですか?, ...ga ooi tokoro wa doko desuka?
...hotell?
ホテル..., Hoteru...
...restauranger?
レストラン..., Resutoran...
...barer?
バー..., Baa...
...sevärdheter?
見物..., Mimono...
Kan du visa mig på kartan?
地図で指して下さい。 Chizu de sashite kudasai.
gata
道, Michi.
Sväng vänster
左へ曲がってください。 Hidari e magatte kudasai.
Sväng höger
右へ曲がってください。Migi e magatte kudasai.
vänster
左, Hidari.
höger
右, Migi.
fortsätt rakt fram
まっすぐ, Massugu.
mot _____
_____ へ向かって, E mukatte.
förbi _____
_____ の先, No saki.
före _____
_____ の前, No mae.
Titta efter _____.
_____が目印です。 Ga mejirishi desu.
korsning
交差点。 Kōsaten.
norr
北。 Kita.
söder
南。 Minami.
öster
東。 Higashi.
väster
西。 Nishi.
uppför
上り。 Nobori, also used for trains heading towards Tokyo.
nedför
下り。 Kudari, also used for trains coming from Tokyo.

Taxi

[Redigera]
Taxi!
タクシー! Takushii!
Ta mig till _____, tack.
_____までお願いします。 _____ made onegai shimasu.
Hur mycket kostar det att åka till _____?
_____ までいくらですか? _____ made ikura desuka.
Ta mig dit, tack.
そこまでお願いします。 Soko made onegai shimasu.

Boende

[Redigera]
Har nu några lediga rum?
空いてる部屋ありますか? Aiteru heya arimasuka?
Hur mycket kostar ett rum för en person/två personer?
一人/二人用の部屋はいくらですか? Hitori/futari-yō no heya wa ikura desuka?
Är rummet i japansk/västerländsk stil?
和室/洋室ですか? Washitsu/yōshitsu desuka?
Finns det...
部屋は ... 付きですか? Heya wa ___ tsuki desuka?
...lakan?
ベッドのシーツ... Beddo no shiitsu...
...ett badrum?
風呂場... Furoba...
...telefon?
電話... Denwa...
...TV?
テレビ... Terebi...
Kan jag få se rummet först?
部屋を見てもいいですか? Heya o mitemo ii desuka?
Har ni något...
もっと____部屋ありますか? Motto ____ heya arimasuka?
...tystare?
静かな, Shizukana.
...större?
広い, Hiroi.
...renare?
きれいな, Kirei na.
...billigare?
安い, Yasui.
OK, jag tar det.
はい、これで良いです。Hai, kore de ii desu.
Jag kommer att stanna _____ natt(nätter).
_____ 晩泊まります。____ ban tomarimasu.
Kan du föreslå ett annat hotell?
他の宿はご存知ですか? Hoka no yado wa gozonji desuka?
Har ni ett...?
____ ありますか? arimasuka?)
...kassaskåp?
金庫, Kinko.
...låsbara skåp?
ロッカー, Rokkaa.
Ingår frukost/middag?
朝食/夕食は付きますか? Chōshoku/yūshoku wa tsukimasuka?
Hur dags är det frukost/middag?
朝食/夕食は何時ですか? Chōshoku/yūshoku wa nanji desuka?
Var snäll och städa mitt rum.
部屋を掃除してください。 Heya o sōji shite kudasai
Kan ni väcka mig klockan _____?
_____ に起こしてください。 ____ ni okoshite kudasai.
Jag vill checka ut.
チェックアウトです。Chekku auto desu.

Pengar

[Redigera]
Tar ni emot amerikanska dollar/euro/brittiska pund?
アメリカドル/ユーロ/イギリスポンドは使えますか. Amerika doru/yuuro/igirisu pondo wa tsukaemasuka?
Tar ni emot kreditkort?
クレジットカードは使えますか Kurejitto kaado wa tsukaemasuka?
Kan ni växla pengar åt mig?
お金両替できますか Okane ryōgae dekimasuka?
Var kan jag växla pengar?
お金はどこで両替できますか Okane wa doko de ryōgae dekimasuka?
Kan ni lösa in resecheckar åt mig?
トラベルーズチェック両替できますか Toraberuu zuchekke ryōgae dekimasuka?
Var kan jag lösa in resecheckar?
トラベルーズチェックはどこで両替できますか Toraberuu zuchekke wa doko de ryōgae dekimasuka?
Vad är växlingskursen?
為替レートはいくらですか Kawase reeto wa ikura desu ka?
Var finns det en bankomat?
ATM はどこにありますか ATM wa doko ni arimasuka?

Vi är en/två personer, tack.
一人/二人です。 Hitori/futari desu.
Kan jag få se menyn, tack?
メニューを下さい。 Menyuu o kudasai.
Kan jag få titta i köket?
調理場を見てもいいですか? Chōriba o mite mo ii desu ka?
Har ni en husets specialitet?
お勧めがありますか? O-susume ga arimasuka?
Finns det någon lokal specialitet?
この辺の名物がありますか? Kono hen no meibutsu ga arimasuka?
Jag är vegetarian.
ベジタリアンです。 Bejitarian desu.
Jag äter inte fläskkött.
豚肉はだめです。 Butaniku wa dame desu./ 豚肉は食べられません。
Jag äter inte nötkött.
牛肉はだめです。Gyūniku wa dame desu./ 牛肉は食べられません。
Jag äter inte rå fisk
生の魚はだめです。Nama no sakana wa dame desu.
Jag äter bara kosher-mat.
I only eat kosher food. (...)
a la carte
一品料理 Ippinryōri
frukost
朝食 Chōshoku
lunch
昼食 chuushoku; ランチ ranchi
middag
夕食 yuushoku
Jag vill ha _____.
_____ を下さい。_____ o kudasai.
Jag vill ha en rätt med _____.
_____が入ってるものを下さい。 ____ ga haitteru mono o kudasai.
kyckling
鶏肉。 Toriniku.
nötkött
牛肉。 Gyūniku.
fisk
魚。 Sakana.
skinka
ハム。 Hamu.
korv
ソーセージ。 Sōseeji.
ost
チーズ。 Chiizu.
ägg
卵。 Tamago.
sallad
サラダ。 Sarada.
(färska) grönsaker
(生)野菜。 (nama) yasai.
(färsk) frukt
(生)果物。 (nama) kudamono.
bröd
パン Pan
rostat bröd
トースト Tōsuto
nudlar
麺類 Menrui.
pasta
パスタ Pasuta.
ris
ご飯 Gohan.
bönor
豆 Mame.
Kan jag få ett glas _____?
_____ を一杯下さい。 ____ o ippai kudasai.
Kan jag få en flaska _____?
_____ を一本下さい。 _____ o ippon kudasai.
kaffe
コーヒー kōhii
grönt te
お茶 o-cha
svart te
紅茶 kōcha
juice
果汁 kajū; ジュース juusu
kolsyrat vatten
sparkling water (...)
vatten
水 mizu
öl
ビール biiru
rött/vitt vin
赤/白ワイン aka/shiro wain
Finns _____?
_____ がありますか? _____ ga arimasuka?
ätpinnar
お箸 o-hashi
gaffel
フォーク fōku
sked
スプーン supūn
salt
塩 shio
svartpepper
胡椒 koshō
soja
醤油 shōyu
smör
バター bataa
askfat
灰皿 haizara
Ursäkta mig, kyparen? (få uppmärksamhet)
済みません Sumimasen
(vid början av en måltid)
いただきます。Itadakimasu
Jag är färdig.
I'm finished. (...)
Det var jättegott.
ご馳走さまでした。 Go-chisō-sama deshita.
Var snäll att ta bort faten.
お皿を提げてください。 Osara o sagete kudasai.
Notan, tack.
お勘定お願いします。 O-kanjo onegaishimasu.

Barer

[Redigera]
Serverar ni alkohol?
お酒ありますか? O-sake arimasuka?
Har ni bordsservering?
テーブルサービスありますか? Tēburu sābisu arimasuka?
En öl/två öl, tack.
ビール一杯/二杯下さい。Biiru ippai/nihai kudasai.
Ett glas rött/vitt vin, tack.
赤/白ワイン一杯下さい。Aka/shiro wain ippai kudasai.
En flaska, tack.
ビン下さい. Bin kudasai.
_____ (sprit) och ______ (att blanda med)
_____ と _____ 下さい。_____ to _____ kudasai.
sake
日本酒 nihonshu
japansk sprit
焼酎 shōchū
whiskey
ウイスキー uisukii
vodka
ウォッカ wokka
rom
ラム ramu
club soda
ソーダ sōda
vatten
水 mizu
apelsinjuice
オレンジジュース orenji jūsu
Coca Cola
コーラ kōra
Har ni något snacks?
おつまみありますか? O-tsumami arimasuka?
En till, tack.
もう一つください。 Mō hitotsu kudasai.
När stänger ni?
閉店は何時ですか? Heiten wa nanji desuka?

Shopping

[Redigera]
Har ni den här i min storlek?
私のサイズでありますか? Watashi no saizu de arimasuka?
Hur mycket kostar den här?
いくらですか? Ikura desuka?
Det är för dyrt.
高過ぎます。 Takasugimasu.
Tar ni _____?
_____円はどうですか? _____ wa dō desuka?
dyr
高い takai
billig
安い yasui
Jag har inte råd.
その位お金は持ってないです。 Sono kurai o-kane wa mottenai desu.
Jag vill inte ha den.
要らないです。 Iranai desu.
Du lurar mig.
騙してるんだ。 Damashiteru n da. Kan uppfattas som väldigt stötande, använd bara om du är helt säker.
Jag är inte intresserad.
興味ないです。 Kyōmi nai desu.
OK, jag tar den.
はい、それにします。 Hai, sore ni shimasu.
Kan jag få en påse?
袋もらってもいいですか? Fukuro moratte mo ii desuka?
Skickar ni till utlandet?
海外まで発送出来ますか? Kaigai made hassō dekimasuka?
Jag vill ha...
___を欲しいです。 ____ ga hoshii desu.
...tandkräm.
歯磨き hamigaki
...en tandborste.
歯ブラシ ha-burashi
...tamponger.
タンポン tanpon
...tvål.
石鹸 sekken
...shampoo.
シャンプー shanpū
...smärtstillande.
鎮痛剤 chintsūzai
...medicin mot förkylning.
風邪薬 kazegusuri
...magmedicin.
胃腸薬 ichōyaku
...en rakhyvel.
剃刀 kamisori
...ett paraply.
傘 kasa
...solskyddskräm.
日焼け止め hiyakedome
...ett vykort.
葉書 hagaki
...frimärken.
切手 kitte
...batterier.
電池 denchi
...skrivpapper.
紙 kami
...en blyertspenna
えんぴつ enpitsu
...en bläckpenna.
ペン pen
...böcker på svenska.
スウェーデン語の本 suwēdengo no hon
...tidningar på svenska.
スウェーデン語の雑誌 suwēdengo no zasshi
...dagstidningar på svenska.
スウェーデン語の新聞 suwēdengo no shinbun
...en svensk-japansk ordlista.
.

Att köra

[Redigera]
Jag vill hyra en bil.
レンタカーお願いします。 rentakaa onegaishimasu.
Kan jag få en försäkring?
保険入れますか? hoken hairemasuka?
stop (på en vägskylt)
止まれ tomare
envägsgata
一方通行 ippō tsukō
ingen parkering
駐車禁止 chūsha kinshi
hastighetsgräns
制限速度 seigen sokudo
bensinstation
ガソリンスタンド gasorin sutando
bensin
ガソリン gasorin
diesel
軽油/ディーゼル keiyu / diizeru

Myndigheter

[Redigera]

I Japan kan du hållas fängslad i upp till 23 dagar innan du måste åtalas. Dock har du rätt till en advokat efter 48 timmar. Notera att vid ett erkännande kommer du bli dömd.

Jag har inte gjort något fel.
何も悪いことしてません。 Nani mo warui koto shitemasen.
Det var ett missförstånd.
誤解でした。 Gokai deshita.
Var för ni mig?
どこへ連れて行くのですか? Doko e tsurete yukun desuka?
Är jag arresterad?
私は逮捕されてるのですか? Watashi wa taiho sareterun desuka?
Jag är svensk medborgare.
スウェーデンの国民です。 Suwēden no kokumin desu.
Jag vill tala med svenska ambassaden/konsulatet.
スウェーデン大使館と会わせて下さい。 Suwēden taishikan to awasete kudasai.
Jag vill tala med en advokat.
弁護士と会わせて下さい。Bengoshi to awasete kudasai.
Kan jag betala böter nu?
罰金で済みますか? Bakkin de sumimasuka?
Notera: Används för trafikböter, att försöka muta en japansk polis är i stort sett omöjligt.

Att lära sig mer

[Redigera]
Hur säger man _____ ?
How do you say _____ ? (vad menas med denna fras?)
Vad heter det här/det där?
これは何というか。 Kore wa nan to iu ka.