Japansk parlör
Den här sidan är en parlör.
Japanska (日本語 Nihongo) är ett mycket säreget och annorlunda språk som är mycket annorlunda uppbyggt än de västerländska, det talas enbart i Japan. Den här guiden går igenom två av de tre skriftsystemen som finns i japanskan och innehåller även många reserelaterade fraser som kan vara bra att använda.
Uttalsguide
[Redigera]Japanskan använder sig av tre olika skriftspråk, ibland säger man fyra då man räknar in latinska bokstäver som kallas romaji. De tre övriga är Hiragana, Katakana och Kanji. Hiragana och Katakana är fonetiska alfabet där varje tecken står för ett visst ljud. Kanji däremot är lånat ifrån kinesiskan och här står varje tecken för en betydelse. Det bör noteras att uttalet mellan japanska och kinesiska skiljer sig totalt medan tecknen för det mesta är de samma. Vi kommer att ge en översikt över Hiragana och Katakana här, länge ner i artikeln finns en del av de allra vanligaste kanji-tecknen med. Att kunna framför allt hiragana är bra även om man inte vill lära sig själva språket för många namn på platser är skrivet i Hiragana, framför allt stationsnamn och liknande.
Hiragana är den äldsta formen av de japanska skriftspråken, i en mening är det främst ofta partiklar, småord och verbändelser som skrivs med Hiragana. Katakana innehåller precis samma stavelser som Hiragana och används för lånord, ljudhärmande ord samt för betoning, ungefär som kursiverad stil.
a | i | u | e | o | |
---|---|---|---|---|---|
あ a | い i | う u | え e | お o | |
k | か ka | き ki | く ku | け ke | こ ko |
s | さ sa | し shi | す su | せ se | そ so |
t | た ta | ち chi | つ tsu | て te | と to |
n | な na | に ni | ぬ nu | ね ne | の no |
h | は ha | ひ hi | ふ fu | へ he | ほ ho |
m | ま ma | み mi | む mu | め me | も mo |
y | や ya | ゆ yu | よ yo | ||
r | ら ra | り ri | る ru | れ re | ろ ro |
w | わ wa | を (w)o | |||
ん n | |||||
g | が ga | ぎ gi | ぐ gu | げ ge | ご go |
z | ざ za | じ ji | ず zu | ぜ ze | ぞ zo |
d | だ da | ぢ ji | づ zu | で de | ど do |
b | ば ba | び bi | ぶ bu | べ be | ぼ bo |
p | ぱ pa | ぴ pi | ぷ pu | ぺ pe | ぽ po |
ky | きゃ kya | きゅ kyu | きょ kyo | ||
sh | しゃ sha | しゅ shu | しょ sho | ||
ch | ちゃ cha | ちゅ chu | ちょ cho | ||
hy | ひゃ hya | ひゅ hyu | ひょ hyo | ||
gy | ぎゃ gya | ぎゅ gyu | ぎょ gyo | ||
j | じゃ ja | じゅ ju | じょ jo | ||
by | びゃ bya | びゅ byu | びょ byo |
Hiragana
[Redigera]Till höger finns också en tabell med alla tecken utskrivna. Den första raden är de 5 vokalerna: a, i, u, e och o. Detta mönster följer sedan med ner, så tecknena i nästa rad utläses: ka, ki, ku, ke och ko.
- a あ
- som 'a' i "tack"
- i い
- som 'i' i "titta"
- u う
- som 'u' i "tupp"
- e え
- som 'e' i "fest"
- o お
- som 'å' i "åtta"
- n ん
- är den enda konsonanten som kan stå ensam utan vokal, uttalas som 'n' i "sann" vid slutet av en stavelse, uttalas 'm' före 'b', 'p' eller 'm'.
Det finns olika variationer av ljud, exempelvis k-raden och g-raden, det är samma tecken men på g-raden lägger man till en markering.
Exempel; か (ka) och が (ga).
Ytterligare en markering finns och det är på h-raden, för att skapa p-ljud lägger man till en rund ring.
Exempel; は (ha) och ぱ (pa)
- k かきくけこ
- som 'k' i "kakel"
- g がぎぐげご
- som 'g' i "geggamoja"
- s さ すせそ
- som 's' i "saft"
- z ざ ずぜぞ
- som 'z' i engelskans "haze"
- t た てと
- som 't' i "titta"
- d だ でど
- som 'd' i "mandarin"
- n なにぬねの
- som 'n' i "napp"
- h はひ へほ
- som 'h' i "hund"
- b ばびぶべぼ
- som 'b' i "banan"
- p ぱぴぷぺぽ
- som 'p' i "palt"
- m まみむめも
- som 'm' i "mamma"
- y や ゆ よ
- som 'y' i "yoghurt"
- r らりるれろ /
- som 'r' i "räv" (ljudet ligger emellan l och r.)
- w わ
- som 'w' i "william" (inte som v utan som engelskt w.)
Dessa tecken uttalas något annorlunda jämfört med de andra i sin egen rad.
- sh し
- (i raden s) som 'k' i "kärlek"
- j じ
- (i raden z) som 'j' i engelskans "jar"
- ch ち
- (i raden t) som 'tch' i "match"
- dj ぢ
- (i raden d) som 'dj' i "Al Hadji"
- ts つ
- (i raden t) som 'ts' i "Mats" eller "tsunami"
- dz づ
- (i raden d) som 'ts' ovan fast med d
- f ふ
- (i raden h) som en blandning mellan 'f' och 'h' i "fatt" och "hatt"
Fraslista
[Redigera]Grunderna
[Redigera]
Vanliga skyltar
|
- Hej
- こんにちは Konnichiwa (kon-nee-chee-WAH)
- Hej (mindre formellt)
- (...)
- Hur mår du?
- お元気ですか O-genki desu ka? (oh-GEN-kee dess-KAH?)
- Bra, tack.
- 元気です。 Genki desu. (GEN-kee dess)
- Vad heter du?
- お名前は何ですか。 O-namae wa nan desu ka? (o-NAH-mah-eh wah NAHN dess-KAH?)
- Jag heter ______ .
- 私の名前は ____ です。 Watashi no namae wa ____ desu. (wah-TAH-SHEE no nah-mah-eh wa ____ dess)
- Trevligt att träffas.
- 初めまして。 Hajimemashite. (hah-jee-meh-MASH-teh)
- Smaklig måltid!
- いただきます。/頂きます。 Itadakimasu!
- Jag är hemma!
- ただいま! Tadaima!
- Jag går nu!
- いってきます。/行って来ます。 Ittekimasu!
- Välkommen hem!
- お帰りなさい。 Okaeri nasai!
- Tack så mycket
- どうもありがとう。 Dōmo arigatō. (doh-moh ah-ree-GAH-toh)
- Tack
- ありがとう。 Arigatō. (ah-ree-GAH-toh)
- Tack (artigt)
- ありがとうございます。 Arigato gozaimasu (ah-ree-GAH-toh go-sai-mass)
- Varsågod
- どういたしまして。 Dō itashimashite. (doh EE-tah-shee mosh-teh')
- Ja
- はい。 Hai. (uttalas som djuret haj)
- Nej
- いいえ。 Iie. (EE-eh)
- Ursäkta mig
- すみません。 Sumimasen. (soo-mee-mah-sen)
- Förlåt
- ごめんなさい。/御免なさい。 Gomen-nasai. (goh-men-nah-sigh)
- Hej då
- さようなら。 Sayōnara. (sa-YOH-nah-rah)
- Hej då (mindre formellt)
- それでは。 Sore dewa. (SOH-reh deh-wah)
- Jag kan inte prata japanska [bra].
- 日本語が「よく」話せません。 Nihongo ga [yoku] hanasemasen. (nee-hohn-goh gah [yo-koo] hah-nah-seh-mah-sen)
- Pratar du svenska?
- スウェーデン語を話せますか。Sweeden-go o hanasemasuka. (..)
- Pratar du engelska?
- 英語を話せますか。 Eigo o hanasemasuka? (AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?)
- Finns det någon (här) som pratar engelska?
- 誰か英語を話せますか。 Dareka eigo o hanasemasuka? (dah-reh-kah AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?)
- Hjälp!
- たすけて! Tasukete! (tahs-keh-teh!)
- Se upp!
- あぶない! Abunai! (ah-boo-NIGH!)
- God morgon
- おはようございます。 Ohayō gozaimasu (oh-hah-YOH go-zigh-moss)
- God morgon (mindre formellt)
- おはよう。 Ohayō (oh-hah-YOH)
- God kväll
- こんばんは。 Konbanwa. (kohm-bahn-wah)
- God natt (för att sova)
- おやすみなさい。 Oyasuminasai (oh-yah-soo-mee-nah-sigh)
- Jag förstår inte
- わかりません。 Wakarimasen. (wah-kah-ree-mah-sen)
- Nu förstår jag
- わかりました。 Wakarimashita. (wah-kah-ree-mah-shee-tah)
- Förstår du?
- あなたはわかりますか。Anata wa wakarimasu ka?
- Ja, jag förstår
- はい、わかります。Hai, Wakarimasu.
- Var är toaletten?
- トイレはどこですか。 Toire wa doko desu ka? (toy-reh wah DOH-koh dess kah?)
- Ursäkta, var finns toaletten (mer japanskt)
- すみません。お手洗いはどこですか。 Sumimasen, otearai wa doko desu ka?
Ett nej är ett nej, är ett nej... I japanskan finns mängder med uttryck för att säga nej, allt beroende på vilken situation du är i och vem du talar med. いいえ iie används främst till att neka påstående om dig ("Din japanska är perfekt! Iie, den är dålig"). Generellt kan man säga att japanerna är lite rädda för att säga nej rakt ut, men var lugn, det finns en uppsjö av andra sätt att få fram sitt budskap på.
ちょっと難しいです・・・
|
Problem
[Redigera]- Lämna mig i fred.
- ほっといて! Hottoite! (...)
- Rör mig inte!
- さわらないで! Sawaranaide! (...)
- Jag ringer polisen.
- 警察をよびます! Keisatsu o yobimasu. (...)
- Polis!
- 警察! Keisatsu! (...)
- Stopp! Tjuv!
- 待て! どろぼう! Mate! Dorobō! (...)
- Jag behöver din hjälp.
- たすけてください。Tasukete kudasai. (...)
- Det är en nödsituation.
- 緊急です。 Kinkyū desu. (...)
- Jag är vilse.
- 迷子です。 Maigo desu. (...)
- Jag har förlorat min väska.
- かばんをなくしました。 Kaban o nakushimashita. (...)
- Jag har förlorat min plånbok.
- 財布をおとしました。 Saifu o otoshimashita. (...)
- Jag är sjuk.
- 病気です。 Byōki desu. (...)
- Jag har skadat mig.
- けがしました。 Kega shimashita. (...)
- Jag behöver en doktor.
- 医者を呼んでください。 Isha o yonde kudasai. (...)
- Kan jag få låna din telefon?
- 電話を使っていいですか Denwa o tsukatte iidesuka. (...)
Nummer
[Redigera]Arabiska siffror används i stor utsträckning i Japan men ibland kan man se de äldre, kinesiska, beteckningarna. Notera att shi (4) också betyder död vilket gör att man för det mesta använder yon.
|
|
|
|
- nummer _____ (tåg, buss, mm.)
- _____番. ____ ban.
- halv
- 半分 Hanbun.
- mindre (få)
- 少ない Sukunai.
- mer (många)
- 多い Ooi.
Tid
[Redigera]- nu
- 今 Ima. (...)
- senare
- 後で Atode. (...)
- före
- 前に Mae ni. (...)
- morgon
- 朝 Asa. (...)
- förmiddag
- 午前 Gozen. (...)
- eftermiddag
- 午後 Gogo. (...)
- kväll
- 夕方 Yūgata. (...)
- natt
- 夜 Yoru. (...)
Klockslag
[Redigera]Klockslag säger man genom att först använda 午前 (gozen) eller 午後 (gogo), för- och eftermiddag. Sen lägger man till själva siffran och efter det lägger man på 時 (-ji) som är en "räknare" för klockan. På tidtabeller, klockor och annat används dock oftast 24-timmars klocka.
- ett på natten
- 午前1時 Gozen ichiji. (...)
- sju på morgonen
- 午前7時 Gozen shichiji. (...)
- lunch
- 正午 Shōgo. (...)
- ett på eftermiddagen
- 午後1時 Gogo ichiji. (...)
- sju på kvällen
- 午後4時 Gogo yoji. (...)
- midnatt
- 夜12時 Yoru jūniji. (...)
Varaktighet
[Redigera]- _____ minut(er)
- _____ 分 Fun eller Pun. (...)
- _____ timme(ar)
- _____ 時間 Jikan. (...)
- _____ dag(ar)
- _____ 日 Nichi. (...)
- _____ vecka(or)
- _____ 週間 Shūkan. (...)
- _____ månad(er)
- _____ ヶ月 Kagetsu. (...)
- _____ år
- _____ 年 Nen. (...)
Dagar
[Redigera]
|
|
|
|
Dagar i en månad
[Redigera]De första tio dagarna i månaden har unika namn.
|
|
Resterande datum använder man suffixet -nichi. 14:e, 20:e och 24:e skiljer sig dock något.
|
|
Månader
[Redigera]Månader är enkla att hålla reda på, lägg bara till suffixet -gatsu efter månadens nummer. Lägg dock märke till uttalet på April, Juli och September.
|
|
|
|
Skriva tid och datum
[Redigera]Datum skrivs år/månad/dag (veckodag).
2006年3月21日(火) vilket blir onsdagen 2006/03/21 i svenskt format. Ibland används också Kejsartidsformen vilken baserar sig på året då kejsaren tillträdde. 2006 motsvarar Heisei 18 (平成18年) och kan förkortas H18. Blandningar som 18/03/24 (18:e året, tredje månaden, 24:e dagen) förekommer också ibland.
Färger
[Redigera]För en del färger används suffixet -iro (色) för att särskilja mellan själva objektet och färgen. Exempelvis, 茶 (cha) betyder te men 茶色 (chairo) betyder "tefärg", alltså brun. De engelska namnen på färgerna, om än något förvanskade, är fullt gångbara och används ofta. De är indikerade efter snedstrecket.
|
|
|
|
|
Transport
[Redigera]Buss och tåg
[Redigera]- Hur mycket kostar en biljett till _____?
- _____ までいくらですか, _____ made ikura desuka?
- En biljett till _____, tack.
- _____ まで一枚お願いします, _____ made ichimai onegaishimasu.
- Var går tåget/bussen?
- この[電車/バス]はどこ行きですか, Kono densha/basu wa doko yuki desuka?
- Var är tåget/bussen till _____?
- _____ 行きの[電車/バス]はどこですか?, _____ yuki no densha/basu wa doko desuka?
- Stannar tåget/bussen i _____?
- この[電車/バス]は _____ に止まりますか, Kono densha/basu wa _____ ni tomarimasuka?
- När går tåget/bussen till _____?
- _____ 行きの[電車/バス]は何時に出発しますか, _____ yuki no densha/basu wa nanji ni shuppatsu shimasuka?
- När anländer tåget/bussen till _____?
- この[電車/バス]は何時に _____ に着きます?, Kono densha/basu wa nanji ni _____ ni tsukimasuka?
Vägvisningar
[Redigera]
|
|
|
|
Taxi
[Redigera]- Taxi!
- タクシー! Takushii!
- Ta mig till _____, tack.
- _____までお願いします。 _____ made onegai shimasu.
- Hur mycket kostar det att åka till _____?
- _____ までいくらですか? _____ made ikura desuka.
- Ta mig dit, tack.
- そこまでお願いします。 Soko made onegai shimasu.
Boende
[Redigera]- Har nu några lediga rum?
- 空いてる部屋ありますか? Aiteru heya arimasuka?
- Hur mycket kostar ett rum för en person/två personer?
- 一人/二人用の部屋はいくらですか? Hitori/futari-yō no heya wa ikura desuka?
- Är rummet i japansk/västerländsk stil?
- 和室/洋室ですか? Washitsu/yōshitsu desuka?
- Finns det...
- 部屋は ... 付きですか? Heya wa ___ tsuki desuka?
- ...lakan?
- ベッドのシーツ... Beddo no shiitsu...
- ...ett badrum?
- 風呂場... Furoba...
- ...telefon?
- 電話... Denwa...
- ...TV?
- テレビ... Terebi...
- Kan jag få se rummet först?
- 部屋を見てもいいですか? Heya o mitemo ii desuka?
- Har ni något...
- もっと____部屋ありますか? Motto ____ heya arimasuka?
- ...tystare?
- 静かな, Shizukana.
- ...större?
- 広い, Hiroi.
- ...renare?
- きれいな, Kirei na.
- ...billigare?
- 安い, Yasui.
- OK, jag tar det.
- はい、これで良いです。Hai, kore de ii desu.
- Jag kommer att stanna _____ natt(nätter).
- _____ 晩泊まります。____ ban tomarimasu.
- Kan du föreslå ett annat hotell?
- 他の宿はご存知ですか? Hoka no yado wa gozonji desuka?
- Har ni ett...?
- ____ ありますか? arimasuka?)
- ...kassaskåp?
- 金庫, Kinko.
- ...låsbara skåp?
- ロッカー, Rokkaa.
- Ingår frukost/middag?
- 朝食/夕食は付きますか? Chōshoku/yūshoku wa tsukimasuka?
- Hur dags är det frukost/middag?
- 朝食/夕食は何時ですか? Chōshoku/yūshoku wa nanji desuka?
- Var snäll och städa mitt rum.
- 部屋を掃除してください。 Heya o sōji shite kudasai
- Kan ni väcka mig klockan _____?
- _____ に起こしてください。 ____ ni okoshite kudasai.
- Jag vill checka ut.
- チェックアウトです。Chekku auto desu.
Pengar
[Redigera]- Tar ni emot amerikanska dollar/euro/brittiska pund?
- アメリカドル/ユーロ/イギリスポンドは使えますか. Amerika doru/yuuro/igirisu pondo wa tsukaemasuka?
- Tar ni emot kreditkort?
- クレジットカードは使えますか Kurejitto kaado wa tsukaemasuka?
- Kan ni växla pengar åt mig?
- お金両替できますか Okane ryōgae dekimasuka?
- Var kan jag växla pengar?
- お金はどこで両替できますか Okane wa doko de ryōgae dekimasuka?
- Kan ni lösa in resecheckar åt mig?
- トラベルーズチェック両替できますか Toraberuu zuchekke ryōgae dekimasuka?
- Var kan jag lösa in resecheckar?
- トラベルーズチェックはどこで両替できますか Toraberuu zuchekke wa doko de ryōgae dekimasuka?
- Vad är växlingskursen?
- 為替レートはいくらですか Kawase reeto wa ikura desu ka?
- Var finns det en bankomat?
- ATM はどこにありますか ATM wa doko ni arimasuka?
Mat
[Redigera]- Vi är en/två personer, tack.
- 一人/二人です。 Hitori/futari desu.
- Kan jag få se menyn, tack?
- メニューを下さい。 Menyuu o kudasai.
- Kan jag få titta i köket?
- 調理場を見てもいいですか? Chōriba o mite mo ii desu ka?
- Har ni en husets specialitet?
- お勧めがありますか? O-susume ga arimasuka?
- Finns det någon lokal specialitet?
- この辺の名物がありますか? Kono hen no meibutsu ga arimasuka?
- Jag är vegetarian.
- ベジタリアンです。 Bejitarian desu.
- Jag äter inte fläskkött.
- 豚肉はだめです。 Butaniku wa dame desu./ 豚肉は食べられません。
- Jag äter inte nötkött.
- 牛肉はだめです。Gyūniku wa dame desu./ 牛肉は食べられません。
- Jag äter inte rå fisk
- 生の魚はだめです。Nama no sakana wa dame desu.
- Jag äter bara kosher-mat.
- I only eat kosher food. (...)
- a la carte
- 一品料理 Ippinryōri
- frukost
- 朝食 Chōshoku
- lunch
- 昼食 chuushoku; ランチ ranchi
- middag
- 夕食 yuushoku
- Jag vill ha _____.
- _____ を下さい。_____ o kudasai.
- Jag vill ha en rätt med _____.
- _____が入ってるものを下さい。 ____ ga haitteru mono o kudasai.
- kyckling
- 鶏肉。 Toriniku.
- nötkött
- 牛肉。 Gyūniku.
- fisk
- 魚。 Sakana.
- skinka
- ハム。 Hamu.
- korv
- ソーセージ。 Sōseeji.
- ost
- チーズ。 Chiizu.
- ägg
- 卵。 Tamago.
- sallad
- サラダ。 Sarada.
- (färska) grönsaker
- (生)野菜。 (nama) yasai.
- (färsk) frukt
- (生)果物。 (nama) kudamono.
- bröd
- パン Pan
- rostat bröd
- トースト Tōsuto
- nudlar
- 麺類 Menrui.
- pasta
- パスタ Pasuta.
- ris
- ご飯 Gohan.
- bönor
- 豆 Mame.
- Kan jag få ett glas _____?
- _____ を一杯下さい。 ____ o ippai kudasai.
- Kan jag få en flaska _____?
- _____ を一本下さい。 _____ o ippon kudasai.
- kaffe
- コーヒー kōhii
- grönt te
- お茶 o-cha
- svart te
- 紅茶 kōcha
- juice
- 果汁 kajū; ジュース juusu
- kolsyrat vatten
- sparkling water (...)
- vatten
- 水 mizu
- öl
- ビール biiru
- rött/vitt vin
- 赤/白ワイン aka/shiro wain
- Finns _____?
- _____ がありますか? _____ ga arimasuka?
- ätpinnar
- お箸 o-hashi
- gaffel
- フォーク fōku
- sked
- スプーン supūn
- salt
- 塩 shio
- svartpepper
- 胡椒 koshō
- soja
- 醤油 shōyu
- smör
- バター bataa
- askfat
- 灰皿 haizara
- Ursäkta mig, kyparen? (få uppmärksamhet)
- 済みません Sumimasen
- (vid början av en måltid)
- いただきます。Itadakimasu
- Jag är färdig.
- I'm finished. (...)
- Det var jättegott.
- ご馳走さまでした。 Go-chisō-sama deshita.
- Var snäll att ta bort faten.
- お皿を提げてください。 Osara o sagete kudasai.
- Notan, tack.
- お勘定お願いします。 O-kanjo onegaishimasu.
Barer
[Redigera]- Serverar ni alkohol?
- お酒ありますか? O-sake arimasuka?
- Har ni bordsservering?
- テーブルサービスありますか? Tēburu sābisu arimasuka?
- En öl/två öl, tack.
- ビール一杯/二杯下さい。Biiru ippai/nihai kudasai.
- Ett glas rött/vitt vin, tack.
- 赤/白ワイン一杯下さい。Aka/shiro wain ippai kudasai.
- En flaska, tack.
- ビン下さい. Bin kudasai.
- _____ (sprit) och ______ (att blanda med)
- _____ と _____ 下さい。_____ to _____ kudasai.
- sake
- 日本酒 nihonshu
- japansk sprit
- 焼酎 shōchū
- whiskey
- ウイスキー uisukii
- vodka
- ウォッカ wokka
- rom
- ラム ramu
- club soda
- ソーダ sōda
- vatten
- 水 mizu
- apelsinjuice
- オレンジジュース orenji jūsu
- Coca Cola
- コーラ kōra
- Har ni något snacks?
- おつまみありますか? O-tsumami arimasuka?
- En till, tack.
- もう一つください。 Mō hitotsu kudasai.
- När stänger ni?
- 閉店は何時ですか? Heiten wa nanji desuka?
Shopping
[Redigera]- Har ni den här i min storlek?
- 私のサイズでありますか? Watashi no saizu de arimasuka?
- Hur mycket kostar den här?
- いくらですか? Ikura desuka?
- Det är för dyrt.
- 高過ぎます。 Takasugimasu.
- Tar ni _____?
- _____円はどうですか? _____ wa dō desuka?
- dyr
- 高い takai
- billig
- 安い yasui
- Jag har inte råd.
- その位お金は持ってないです。 Sono kurai o-kane wa mottenai desu.
- Jag vill inte ha den.
- 要らないです。 Iranai desu.
- Du lurar mig.
- 騙してるんだ。 Damashiteru n da. Kan uppfattas som väldigt stötande, använd bara om du är helt säker.
- Jag är inte intresserad.
- 興味ないです。 Kyōmi nai desu.
- OK, jag tar den.
- はい、それにします。 Hai, sore ni shimasu.
- Kan jag få en påse?
- 袋もらってもいいですか? Fukuro moratte mo ii desuka?
- Skickar ni till utlandet?
- 海外まで発送出来ますか? Kaigai made hassō dekimasuka?
- Jag vill ha...
- ___を欲しいです。 ____ ga hoshii desu.
- ...tandkräm.
- 歯磨き hamigaki
- ...en tandborste.
- 歯ブラシ ha-burashi
- ...tamponger.
- タンポン tanpon
- ...tvål.
- 石鹸 sekken
- ...shampoo.
- シャンプー shanpū
- ...smärtstillande.
- 鎮痛剤 chintsūzai
- ...medicin mot förkylning.
- 風邪薬 kazegusuri
- ...magmedicin.
- 胃腸薬 ichōyaku
- ...en rakhyvel.
- 剃刀 kamisori
- ...ett paraply.
- 傘 kasa
- ...solskyddskräm.
- 日焼け止め hiyakedome
- ...ett vykort.
- 葉書 hagaki
- ...frimärken.
- 切手 kitte
- ...batterier.
- 電池 denchi
- ...skrivpapper.
- 紙 kami
- ...en blyertspenna
- えんぴつ enpitsu
- ...en bläckpenna.
- ペン pen
- ...böcker på svenska.
- スウェーデン語の本 suwēdengo no hon
- ...tidningar på svenska.
- スウェーデン語の雑誌 suwēdengo no zasshi
- ...dagstidningar på svenska.
- スウェーデン語の新聞 suwēdengo no shinbun
- ...en svensk-japansk ordlista.
- .
Att köra
[Redigera]- Jag vill hyra en bil.
- レンタカーお願いします。 rentakaa onegaishimasu.
- Kan jag få en försäkring?
- 保険入れますか? hoken hairemasuka?
- stop (på en vägskylt)
- 止まれ tomare
- envägsgata
- 一方通行 ippō tsukō
- ingen parkering
- 駐車禁止 chūsha kinshi
- hastighetsgräns
- 制限速度 seigen sokudo
- bensinstation
- ガソリンスタンド gasorin sutando
- bensin
- ガソリン gasorin
- diesel
- 軽油/ディーゼル keiyu / diizeru
Myndigheter
[Redigera]I Japan kan du hållas fängslad i upp till 23 dagar innan du måste åtalas. Dock har du rätt till en advokat efter 48 timmar. Notera att vid ett erkännande kommer du bli dömd.
- Jag har inte gjort något fel.
- 何も悪いことしてません。 Nani mo warui koto shitemasen.
- Det var ett missförstånd.
- 誤解でした。 Gokai deshita.
- Var för ni mig?
- どこへ連れて行くのですか? Doko e tsurete yukun desuka?
- Är jag arresterad?
- 私は逮捕されてるのですか? Watashi wa taiho sareterun desuka?
- Jag är svensk medborgare.
- スウェーデンの国民です。 Suwēden no kokumin desu.
- Jag vill tala med svenska ambassaden/konsulatet.
- スウェーデン大使館と会わせて下さい。 Suwēden taishikan to awasete kudasai.
- Jag vill tala med en advokat.
- 弁護士と会わせて下さい。Bengoshi to awasete kudasai.
- Kan jag betala böter nu?
- 罰金で済みますか? Bakkin de sumimasuka?
- Notera: Används för trafikböter, att försöka muta en japansk polis är i stort sett omöjligt.
Att lära sig mer
[Redigera]- Hur säger man _____ ?
- How do you say _____ ? (vad menas med denna fras?)
- Vad heter det här/det där?
- これは何というか。 Kore wa nan to iu ka.